Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
7 6
KAPITEL III.
folkökning, och om hänsyn kunde tagas endast till
boningshus, helt visst fullt så mycket större.
Af hvad nu anförts, framgår tillräckligt, att värdet af
boningshus icke blott, uti procent utan äfven i absoluta tal
ofantligt ökats under förenämnda tidsrum. Det är i sjelfva
verket den förmögenhetspost, som mer än någon annan
stigit i värde, ja hvars värdetillväxt säkerligen uppgår till
nära hälften af den totala, hela nationalförmögenheten
afseende värdestegringen under dessa 27 år. Den
omständigheten, att densamma gäller boningshus och dermed
jein-förliga byggnader, gör dock denna utveckling mindre
glädjande, än om den träffat andra, för produktionen afsedda
förmögenhetsposter. Boningshus utgöra ett
konsumtionsföremål och kunna för den skull icke uti ekonomisk
dignitet ställas i jembredd med flertalet andra i
nationalförmögenheten ingående poster.
Huru vigtigt och i alla afseenden lyckligt för ett folk
det än är att bo väl, är dock att beklaga, att detta behof
skall kräfva så enorm andel af befintliga tillgångar. Ännu
mer är dock att beklaga, om på detta behöfs
tillfredsställande nedlagts större kostnader än för detsamma och i
förhållande till förmögenheten i det hela varit nödvändigt,
med andra ord om stora summor offrats på lyxfull yttre
och inre utstyrsel af boningshusen. Att detta verkligen
•’O c
varit och är i mycket hög grad fallet, kan svårligen
förnekas. Man behöfver för att inse detta blott jemföra
Stockholm med t. ex. Köpenhamn.
Anledningarna till den byggnadsifver, som kännetecknat
o ^ od
den ifrågavarande perioden, och som föranledt placeringen
af ett efter svenska förhållanden så ofantligt kapital uti
boningshus, äro flere. Främst står städernas
folhmängds-tillvüxt med deraf följande ökadt bostadsbehof uti dessa.
Men vidare är att märka såsom en vigtig medverkande
orsak den allmänna obenägenheten att placera befintliga
tillgångar uti näringarne. Det är ett för perioden
karakteristiskt, men ingalunda fördelaktigt drag, att kapitalen
synas emigrera från den egentliga produktionen för att
inkorporera sig uti boningshus hufvudsakligen i städerna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
