Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
7 6
KAPITEL III.
(le i bankerna synlig vordna tillgångarne af de mindre
bemedlades besparingar, vittna de i allmänhet om en annan
förmögenhetsfördeluing, och särskildt i fall medlen placeras
uti inteckningar, om stigande delaktighet å de nämndas sida
i landets fastigheter. För hvarje i sparbank belånad
inteckning i fast egendom blifva sparbankens delägare tillika
delägare uti fastigheterna. Men vidare vittnar tillväxten i
synnerhet uti sparbankers och postsparbankens insättningar om en
förändring uti svenska folkets sätt att sköta sina besparingar.
Man anlitar bankerna för befintliga medels placering i stället
för att som förr sjelf ombesörja detta och då med vida större
risk för långifvaren. Man aktar sig vidare för att låta de
små besparingarna ligga rån tel ösa, dervid utsatta för
förtidig konsumtion, och likaså de dagliga behofvens förlag —
ty sparbankerna tjena den fattigare delen af befolkningen
som upp- och afskrifningskonton. Tillväxten af
sparbanks-insättningarne röjer sålunda en bättre hushållning, och
såväl denna företeelse som en omgestaltning af egendomens
fördelning till förmån för de minst bemedlade i samhället
är tecken på en lycklig ekonomisk utveckling. Det är
hufvudsakligen dessa båda förhållanden, hvarom det svenska
sparkasseväsendet till dato afgifver ett så vackert vittnesbörd,
deremot, icke angående nationalförmögenhetens tillväxt,
åtminstone icke på direkt väg.
Efter dessa anmärkningar återstår endast att göra en
erinran beträffande den svenska nationalförmögenhetens
tillväxt. liknande den, som vi ofvan i kap. Ill gjorde angående
densammas relativa storlek.
Förevarande undersökning sammanfaller icke med
frågan om det svenska folkets ekonomiska läge i dess helhet
förr ocli nu. Man kan icke endast efter förmögenheten
ocli dess förändringar bedöma den totala ekonomiska
utvecklingen inom ett- folk. Den nationella rikedomen och
det allmänna välståndet bero i första hand af
nationalinkomsten, det nationella arbetets årsafkastning. Och
förändringar uti denna sammanfalla ingalunda alltid med
1.
förändringarne uti förmögenhet. De senare hero nämligen
utom af de förra jemväl af vexliugarne i afkastningens för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
