- Project Runeberg -  Framåt (Göteborg) / 1. årgång. 1886 /
1:6

(1886-1889)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

6 Från Finland.

Emma Åström ej varit ensam om att | häråt har Emma Aström invigt sitt lif.

göra bland de banbrytande kvinnorna
i vår tid. Finska män och kvinnor för-

I
I

anstaltade nu en nationell hedersgåfva |

på 3500 mark, som satte henne i stånd
att betala den lilla skuld (5300 mark), hon
under dessa år hade ådragit sig; äfven
med andra ärebetygelser, telegram, bref
och fester uttryckte Finlands män och
kvinnor sin glädje och sin beundran för
denna »tysta, tåliga arbetarinna», som
Topelius i sin heisningssång till henne
yttrat, hvilken nått ett förut af finska
kvinnor oupphunnet mål, och som nu stod
vid målet lika blygsamt enfaldig, med
samma barnasinne, som då hon i sin
faders beteshage bad Gud låta henne dö
för att vinna kunskap.

&x +
sr

Efter sin promotion har Emma Åström | de
| renhet, hennes framgång blifvit betydel-

fortfarande egnat sig åtlärarinneverksam-
het och sina bröders uppfostran, och fort-
farande har hon derunder varit en sö-

kande efter sanning. Ty det gick henne !
som så mången annan, hvilken törstat |

efter vetande: hon fann ej, hvad hon i
vetandet sökte. Sanningen hade varit
hennes lidelse, näst efter det rätta. Men
hon kände sig genom kunskapen egent
ligen ha fått veta, hvad som icke var
sanning; sanningen sjelf låg ingenstädes
hel och hållen i systemen, utan det gällde
att lefva sig till den och att umbära
hellre än att bedraga sig sjelf med en
"inbillad visshet.

En så anlagd sanningssökares lif blir
under alla förhållanden en lidandes bi-
storia. När hvarken ärelystnad eller verk-
samhetshåg utan endast rent sanningssö-
kande drifvit en menniska framåt, men
hvad hon sökt, viker undan, då upphöra
aldrig de oroliga spörsmålen: Månne jag
valt rätta arbetssättet? Månne jag bru-
kat just de krafter i min själ, som voro
afsedda att nå sanningen ? Månne jag i and-
ligt högmod gått egna vägar? Frågor,
som kunna intill döden anfäkta ett på
detta sätt arbetande menniskohjerta:

Men lyckligtvis återstår alltid för den,
hvilken sjelf ej vunnit allt, han eller
hon hoppats, att arbeta för andra, och

Det kan då icke bli förfeladt.

I Emma Aströms historia är det emel-
lertid också mycket, som ej är vemodigt
utan -också hjertestyrkande; framför allt
den erfarenheten, att denna verld icke är
så hård och oframkomlig som den ofta
synes, utan att en kvinna, hvilken t. o.m.
i sällsynt grad saknar alla vanliga för-
svars- och anfallsvapen i kampen för till-
varon, dock icke behöfver krossas; att

hon kan komma fram, och det utan min-

sta grand af våld eller list, — de öfliga
stridsmedlen — utan genom barnslig tro-
skyldighet och from enfald, genom 1ätt

’ sinne och trofasthet mot sin inre kallelse,

|

|

"att tillväxa, det onda att aftaga.

genom uthållighet och försakelse.
Det är egentligen genom denna erfa-
sefull. Ty det betydelsefulla är inte att

kvinnorna lyckas taga flera eller färre
examina af de slag, som männen bruka

| taga; de hafva blott derigenom uträttat

det medelbart goda, att ha motarbetat
en oriktig föreställning om hvad kvinnan
kan uträtta. Det vigtiga är, att hvåd
kvinnorna uträtta, kommer att bli pro-
duktivt i verklig mening, kommer att öka
de frigörande krafterna, kommer det 2

ch

detta sker icke genom akademiska exa-

’ mina, om dylika än kunna öppna nya

verksamhetsfält för somliga kvinnor, der
dessa mera fritt kunna bruka sina kraf-
ter till det helas gagn. Men det är en
missriktning att i allmänhet rikta kvin-
nans håg mot studentexamen och vidare
universitetsexamina så som mål i och för
sig. — De kvinliga krafterna äro för goda
att spilla för åskådliggörandet af, att

kvinnorna kunna göra det samma, som

otaliga män ha gjort. Frågan gäller, att

I de skola komma att få om hand de ar-

beten, som de kunna göra bättre än män.
Det är således icke som en eggelse till

| akademiska gradens eftersträfvande, jag

| här berättat de få dragen af Emma Aströms

lif. Hon sjelf önskar snarare ge ett var-

| nande än ett uppmanande intryck i detta
I afseende; icke i fråga om ohelsa och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:53:27 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/framatgbg/1886/0010.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free