Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2
Bref från Finland.
konsistorii förord, men svaret blef en väg- |
ran. Om också sedermera återigen nå-
gra ansökningar beviljats, står dock sam-
ma osäkra förhållande kvar, och ingen ;
kvinna kan under sakernas nuvarande
läge göra sina förstudier med lugnt hopp |
om att, sedan hon samlat erforderliga kun-
skaper, vinna tillträde till universitet. På
initiativ af dåvarande rektor, professor:
Z. "Topelius, ingick universitetets konsi- |
storium i september 1878 till kansler med
utförligt förslag till förändring af gällande
förhållandet derhän, att kvinna likasom
man måtte erkännas laglig rätt att efter |
aflagda kunskapsprof få tillträde till uni- |
versitetet- och blifva delaktig af hvad”
denna rättighet erbjuder manliga stude-
rande. "Men denna konsistorii hemställan
har icke ledt till någon åtgärd.
Sedan prof. Runeberg vid föreläggan-
det af petitionen för ståndet framhållit |
ofvannämnda fakta och med. stöd-af de-
samma motiverat sin anhållan, anförde
ban några utdrag ur prof. Topelii yttrande
vid tillfället, då frågan uti konsistorium
var före, och jag återgifver. här utdraget:
»Frågan om kvinnans inträde vid uni-
versitetet gäller sjelfva den grundtanke,
hvarpå den moderna kulturen och vårt
lands undervisningsverk äro byggda, näm- |
ligen allas lika rätt till. förvärfvande af
kunskaper. Grundsatcen är så klar, och
kvinnans rätt till den högsta utbildning
samhället kan erbjuda så sjelffallen, att
hennes uteslutande härintills endast kan
tillskrifvas samma traditionella fördomar,
hyilka utestängt henne från den lika arfs-
rätten och rätt alt vid myndig ålder för-
valta sin egendom — — — ett sådant
underkännande blir för hvar dag mera en
anakronism, icke blott derför, att rätts-
medvetandet i denna fråga uttalar sig allt
tydligare i Europas kulturländer, utan
särskildt derför, att samhället och seden
äfven seden — uti vårt land allare-
dan in praxi besvarat frågan till kvin-
nans fördel. Sedan mer än 30 år har
hon inträdt i statstjenst som lärarinna,
sedan 15 eller 20 år är hon anstäld vid
posten, telegrafen och särskilda embets-
verk, der hennes biträde befunnits lämp-
ligt och gagneligt, för att ej tala om hen-
nes länge anlitade medverkan såsom vac-
cinatris och accoucheuse vid läkarevår- |
den. Medan samhället sålunda anlitar
flere hundrade kvinnors biträde i befalt-
ningar, hvilka om de än icke förutsätta
eller fordra universitetsstudier, dock all-
tid böra erkännas hafva gagn af en högre
"teoretisk underbyggnad, måste det väl
anses som en sällsam inkonsekvens att
samtidigt utestänga kvinnan från univer-
sitetet. Hennes inträde der är icke ett
tidens hugskott, "det är länge förberedt,
och man har redan länge sett henne så-
som åhörarinna i auditörierna.s=
Petitionären erinrade ännu, att om än
det blefve ett mindre antal kvinnor, som
skulle” begagna sig af den ifrågavarande
rättigheten, dock såväl rättvisa som uni-
versitetets rätt förstådda fördel” kräfde,
att en sådan rättighet icke förvägras dem
som vilja göra bruk deraf. Klämmen i
petitionen lydde: »Altt kvinna må vid kej-
serliga Alexanders. Universitetet såsom stu-
derande vinna inträdeunder enahanda vil-
kor samt med lika rättigheter och skyldig-
Jieter, som för personer af mankönet före-
skrifne äro.» å
En af ståndets äldste medlemmar, pro-
sten Grönberg; var den förste, som be-
gärde ordet och uttalade såsom sin ön-
skan, att petitionen måtte läggas till hand-
lingarne och icke föranleda till någondåt-
gärd från ståndets sida. Allt hvad man
kunde tillåta kvinnor vore att åhöra fö-
reläspingarne vid universitetet, och detta
var«- dem ju ieke förbjudet. Att följa
med för sitt höjes skull, det tillät talaren.
gerna. Men afsåge petitionen att bereda
dem ett s. k. brödstudium, så framginge
det ju ur Finlands statskalender, att vä
gen för kvinnan står öppen till statens
tjeust och sold; eller med andra ord:
för sin utkomst behöfde hon det icke. Gäldé
det åter att öppna vägen för djupare ve-
tenskapliga studier, så ansåg talaren, att
detta förbjöd sig sjelf genom naturhin-
der i kvinnans kroppsbildning. I alla
fall äro åtskilliga af vetenskapens myste-
rier af en så farlig beskaffenhet, att det
är helsosammare för kvinnan att vara i
okunnighet om dem. Prosten hade sig
nämligen bekant en särdeles framstående
egenskap hos henne i jemförelse med man-
nen, och denna egenskap hette nyfiken-
het. Denna kunde föranleda henne till
rätt farliga experiment, om hon blefve
invigd uti hvarjehanda teoretiska myste-
rier, hvilka åtminstone stundom kunna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
