Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Framåt. 3
vara idel hypoteser. För öfrigt ville ta-
laren här tillämpa ordspråket »vestigia
terrent» och tillägga »et qvidem terreant»,
— hvilket lärer betyda ungefär det sam-
ma som »brändt barn skyr elden», och
»må det så göra.» . Det var ju kunska-
pens träd, som var för kvinnan anlednin-
gen: till hennes första fall, hvarafnu hela
vårt slägte lider; och dessa betänkliga
följder neutraliseras icke genom Lucifers
intalan. Dessa hr. prostens: ord påminna
mig om Fredrika Bremers ungdomstvif-
vel, af hvilka några gälde just fallet i
paradiset. Om det verkligen var synd
för kvinnan att begära och taga af kun-
skapsträdet, då vore Fredrika en stor
synderska, det kände hon, ty hon önskade
icke allenast taga sjelf; utan hon ville
äfven leda hela sitt kön dertill. — Men
beträdde kvinnan den anvisade vägen,
så ansåg talaren vara att befara att,
medan hon prydde sig med fåfänglighe-
tens glitter, hon förbisåge kvinnans rätta
prydnad, som är den fördolda menniskan
i hjertat utan vank; med saktmodig och
stilla anda.
Herr prostens sista ord läto förstå, att
han hyste "den föreställningen, att det
vore blott för att skaffa sig prydnader,
som kvinnan önskade sig kunskaper
och nu särskildt tillträde till universitetet;-
och afsigten i och för sig syntes han icke
heller ogilla; prydnader skall hon hafva,
men de böra vara fördolda.
Den andre talarens, normallycei-rektor
A. Kihlmans åsigt gick ut på att söka
framvisa ohållbarheten af de tvänne skäl,
på hvilka petitionen enligt hans åsigt
grundade sig: 1) rättvisa och 2) univer-
sitetets egen fördel. Af dessa upptog hr
K. först det senare, menande att univer-
sitetets egen fördel bestod deruti, att det
hade tillräckligt lärlingar, villiga att emot-
taga lärdom. Endast i det fallet att man-
liga lärlingar saknades och lärarekrafter
funnes, ansåg han, att en åtgärd, sådan
som den af petitionären föreslagna, for-
drades. Ty i sådant fall kunde universi-
tetet behöfva en förstärkning af kvinliga
kuuskapssökare. Men då statistiken vi-
sade en ständigt tilltagande progression,
och
så stort, att mången fosterlandsvän med
oro frågade sig, hvar alla dessa studenter
skola finna en deras bildning motsvarande
antalet af studerande redan nu var I
verksamhHetssfer och en aflöning, som mot-
svarade deras genom bildningen framkal-
lade större behof, så vore universitetets
fördel i. det afseendet tillgodosedd, och
derigenom ansåg talaren det ena af peti-
tionärens skäl vara kullkastadt.
Härefter gällde. det för hr K. att bort-
resonnera. det andra skälet, hvarpä peti-
tionen grundade sig, rättvisan, och här-
vid framkom talaren med ett påstående,
som - ingalunda är nytt, men som sällan
förfelat sin verkan, det nämligen att rätt-
visan icke består deruti, att alla skola
hafva samma rättigheter, utan deruti att
Skaparens : vilja - sker. Det lärer väl in-
gen förneka, att der Skaparens vilja sker,
der: sker rättvisa; och kan man således
blott få människorna att tro, att det är
Hans vilja, som ligger till grund för det
ena eller det andra förhållandet, hvari
någon söker åstadkomma förändring, så
har man visserligen vunnit sin afsigt att
bibehålla detta förhållande, det samma
må sedan vara stridande emot det mensk-
liga förnuftets uppfattning af rättvisa så
mycket det vill: Säg blott med en all-
varsam min åt folk, att Skaparen har så
velat, så böja de sig genast, utan att
våga taga förnuft och tanke till hjelp
för att utreda, huruvida det kan vara
möjligt eller icke, att Hans vilja är den
eller
den; — Men, hur ville nu den.
nämnde talaren bevisa, att uti ifrågava-
rande fåll sakernas nuvarande läge är i
större öfverensstämmelse med Skaparens
vilja och således med rättvisan, än om
det blefve sådant, hvartill petitionen
syftar: att - kvinna. skulle hafva rät
tigheten att vara inskrifven vid uni-
versitetet med åtnjutande af samma
förmåner som manliga studerande? Då
olika anlag och gåfvor äro af naturen
nedlagda i olika varelser, säger hr. K., så
må dessa olika varelser ha rättighet att
utbilda sig i enlighet med sina olika an-
lag. Och då. enligt hans mening vissa
slag af verksamhet äro i allmänhet mer
passande för mannen än för kvinnan och
| tvärtom, så ville han till en början ut-
"reda, i hvilket förhållande de menskligt
’ kvinliga anlagen stode till universitets-
bildningen. Universitetet ansåg han ha
tvänne uppgifter: den ena att vara veten-
skapens och den högsta bildningens repre-
sentant; den andra att mupplostra de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
