Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Framåt.
15
da: inrättningar, men vi tro dock, att
dessa båda saker ej uppskattas till’sin verk-
liga: betydelse. Och dock, vet en hvar,
att isynnerhet våra städer lida af djupa
kräftsår, som snarare tyckas tilltaga än
aftaga. Nöd, sjukdom; dryckenskap och
osedlighet tyckas vara så. rotade bland
vår fattigaste befolkning, att de bemö-
danden, som samhället hittills: gjort, sy-
nas vara så godt som gagnlösa.
Vår fasta öfvertygelse är likväl, att
tillståndet i våra samhällen skulle bli, om
icke tillfredsställande, -så åtminstone i vä-
sentlig mon förbättradt, om man började
från början, d. v.s. med barnen, och grepe
verket an med kraft.
Ett träd, som under de första åren
blifvit vanvårdadt och fått växa krokigt,
kan, äfven om man sedermera egnar det
den bästa vård, ej bli rakt.
man då tänka, att eo menniska, som un-
der barndomen vant sig vid lättja, osan-
ning och snatteri, eller hvars kroppskon-
stitution genom svält blifvit i grund för-
.svagad, någonsin skall kunna bli frisk
till själ och kropp, äfven om man under
en senare ålder gör allt hvad i mennisko-
förmåga står för att rätta och ersätta
det, som i barndomen Törvridits och sak:
nats.
Ett af föreningens mål är att söka
höja kvinnan i arbetsklassen, förnämligast
i sedligt, hänseende, och den har klart
för sig; att det mest framgångsrika med-
let är:att verka för, att. barnen må upp-
fostras till friska, arbetsamma och redba-
ra menniskor. Det är denna öfvertygelse,
som legat till grund vid ordnandet af
skollofskolonier och .bespisning af fattiga
skolbarn, och föreningen hoppas att iof-
van nämda företag ha samhällets rättän-
kande medlemmar till sina bundsförvand-
ter:
E-R
=— ÖS
När och Fjärran.
Göteborgs Kvinnoförening, hade vid sitt
senaste sammanträde, den 4 Febr. till diskussions-
ämne: Kvinnofrågan och kristendomen. Samman-
trädet slöts med afgifvande af följande resolution:
>föreningen uttalar som sin mening, att den nu
pågående kvinnorörelsen är i full öfverensstämmelse
med kristendomens -andea:= .
MEL SE tee
Håäru kan ’
Kvinden og Samfundet, dauvska kvinnoföre-
ningens tidskrift, redigerad af fröken Elisabeth
Grundtvig, har utsändt januarihäftet för 1886,
Utom en rikhaltig notisafdeining samt några
smärre: uppsatser, innehåller det tvänne större
sådana: Politik og Kvinder af Anna Brosböll. —
Camilla Collet (Ny Rekke) af Ida Falbe Hansen.
Den omsorgsfullt redigerade tidskriften har
gjort till sin uppgift att lemnå underrättelse om
kvinnans ställning inom som utom Danmark;
att underställa bit hörande frågor en allsidig
dryftning, och att göra förslag till sådana refor-
mer, som iäro särskildt lämpliga för hemlandet.
Danska kvinnoföreningen utsänder dessutom
småskrifter i liknande syfte.
Utgifningsort: Köpenhamn.
— tj
I Kristiania har bildats en förening af kvin-
nor, hvilken satt som sitt mål att uteslutande
’ arbeta för kvinnans rösträtt.
Föreningen har uppkommit, emedan »Norsk
| Kvindesagsforening» egentligen icke upptagit frå-
gan om den kvinliga rösträtten som programsak.
| Vidare har bankdirektören och stortingsmannen,
hr U, E. Berner — hvilken man tänkt sig som frå-
| gans förslagsställare ipvom stortinget — mot all för-
| modan visat sig som hennes motståndare. Men
| folkhögskoleföreståndaren V. Ullman har deremot
| lofvat taga henne om hand för att frambära
| henne inför det nu församlade stortinget, ehuru
hon, emedan hon betingar förändring i grundla-
) gen, icke kan upptagas till behandling förrän ef-
ter nytt val vid 1889 års storting.
Engelska bladet : Women’s Suffrage Journal»
meddelar namnen på de parlameatskandidater
(232 liberala och 212 konservativa), som vilja rö-
| sta för, att kvinnor i förmögenhetsvilkor likstälda
med . röstberättigade män, skola erhålla politisk
rösträtt.
Bland kvinnor, som uppstält sig som kandi-
dater till förestående val, är äfven som kandidat
för Camberwell, Helen Taylor, John Stuart Mills
stjufdotter.
Då hon enligt öflig form framstälde sin kan-
didatur för valförrättaren, vägrade han erkänna
den. Hon inpgaf häremot följande protest:
Jag, Helen Taylor, parlamentskandidat för
nordliva delen af kretsen Camberwell, proteste-
rar härmed på det bestämdaste mot Eder vägran
| att mottaga mitt utnämnande härtill. Jag tror
fullt och fast, att en sådan vägran är lagstridig,
’ och underrättar Eder bärmed, att Ni med den
| utsätter eder för straff på grund af lagen om röst-
rätten och andre lagar, som angå folkets repre-
sentation i parlamentet.
Helen Taylor.
Kvinnans ställning i Australien. Parlamen-
teti Sydaustralien har — berättar Vårt Land — an-
tagit en lag, som bestämmer, att hvarje ogift kvinna
har politisk rösträtt på samma vilkor som dem,
hvilka gälla för männen: Under debatten om denna
fråga framhölls, att kvinnorna i Australien hafva
så stor del i familjens välstånd; att man gjorde väl
och handlade rättvist, om man beviljade dem
fulla politiska rättigheter.
En annan af Englands kolonier, Madras, har
’ likaledes gifvit kvinnan rösträtt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
