- Project Runeberg -  Framåt (Göteborg) / 1. årgång. 1886 /
5:11

(1886-1889)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Framåt.

li

Sigrid professor Löwe. Han hade icke
rättighet att göra sitt barn olyckligt.

Det var en obehaglig eftermiddag.
Lofva kunde han icke alls...
Sigrid nu sjelf ville — han reste sig be-
slutsamt — han hade ingenting att in-
vända deremot. —

Han tog emot professorn med utsökt
älskvärdhet.

Professorn föredrog sin sak bra. Lugnt
och enkelt, med en värdig innerlighet i
rösten.

»Ja» — grosshandlaren stod borta vid |

fönstret — »afgörandet beror naturligtvis
på Sigrid sjelf.»

Professorn strök med ett småleende
öfver sitt välvårdade mörka skägg.
har alltså ert samtycke — herr grosshand-
lare ?»

Deras blickar möttes. Detsåg nästan
ut, som fadern velat fråga någonting — det
kom ett oroligt uttryck öfver hans drag

= men han uttalade det icke. Han räckte |

i stället raskt fram sin hand.

»Ja, det har ni herr professor.»

En varm, dröjande handtryckning,
medan deras ögon hvilade i hvarann med
en djup, fast blick. Derpå sade pro-
fessorn:

»’Tackl I morgon vill jag tala med
Sigrid. Mitt öde ligger nu endasti her-
nes händer.»

Så hade Sigrid Erikson blifvit gift.

Literatur.

GS ädespetet Final har tvänne författare
Ernst Ahlgren och Axel Lundegård:
Som bekant är detta sätt att åstadkomma
stycken genom samarbete i Frankrike mycket
vanligt. Här är det dock en mera ovanlig
företeelse. Begge de här anförda författarne
hafva redan förut uppträdt i literaturen, hr
Lundegård med en novellsamling, Ernst Ahl-
gren med en roman »Pengar» och berättelser
»Från Skåne», som ingen, som vill anses
följa med literaturen, har rättighet att vara
okunning om, så intressant och utpräglad är
den författarindividualitet, som i dessa begge
böcker uppenbarar sig. Namnet Ernst Ahl-

men om j/

»Jag |

I
| gren tillhör som bekant en kvinna, och re

| dan derför är det för denna tidskrift en pligt
att följa författarinnans författarskap.

Ehuru det icke är något samhällsproblem,
som Final ställer under debatt, är det likväl
ett problem eller kanske snarare en gåta,

| som sysselsätter den, som läser stycket. Det
förefaller dock, som om det varit författarnes
mening att snarare antyda än skarpt formu-
lera denna gåta. Det är något sväfvande,
mystiskt öfver händelserna, som ger stycket
en viss anstrykning af fantasiprodukt och
tankeexperiment. Jag skall förklara mig när-
mare utan att dock kunna utlofva att med
bevis eller citat kunna styrka detta påståen-
de, emedan det är hvad som icke säges, icke
hvad som säges, som framkallar det sväf-
vande, villrådiga intrycket.
> Det är tydligen ex konflikt af allvarsamt
| slag, som härjar samlifvet i bankdirektörens
familj. Två så oförenliga naturer som han
| och hon hafva mötts i verldsvimlet. Hvad
är det, som gjorde, att hon med exempellöst
tålamod offrar sitt lif och sin helsa åt denne
vidlyftige man, Låt oss en enda gång höra
henne göra sitt hjertas eller sitt förstånds
| bekännelse. Omedelbart förstå vi, att det är
hennes hjerta, som binder henne vid mannen.
| Några förståndshänsyn eller praktiska kon-
| ventionella skäl göra icke intryck på henne
| — hon är modig och beslutsam. Men skä-
| let till hennes kärlek, till hennes gränslösa
| uppoffring?
Il Det har icke författarne velat säga oss.
I De ha icke velat visa de fina känslosträngar,
| de fina sympatins trådar, som förena eller
| hafva förenat man och hustru. ’Och vi tro
| knappast på att de finnas, Detta är orsa-
ken, att vi finna oss stå grubblande inför en

| hemlighet. Det är kärlekens hemlighet,
| skall man kanske svara oss. Det är,
| skall man kanske säga, oberättigadt att

| fråga hvarför, när det är fråga om kärlek.
» Men så låt oss då åtminstone se litet mera
| af bankdirektörens bedårande egenskaper. Icke
| heller denna önskan hafva författarne villfa-
| Pit; ;
| Förklaringen härtill är, att författarnes
| intresse varit ett annat, till hvilket visenare
| få återkomma.

Faktum är emellertid, att bankdirektören
| härigenom blifvit en Cesar öfver kvinnohjer-
| tan, som blott behöfver visa sig för att segra.
| Han är, tyckes det, född med denna seger-
’ hufva.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:53:27 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/framatgbg/1886/0105.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free