- Project Runeberg -  Framåt (Göteborg) / 1. årgång. 1886 /
7:6

(1886-1889)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Kvinnans rättigheter.

Vi anse samhället böra ordnas sålunda,
att dess medlemmar i möjligaste måtto
kunna sjelfva vårda sina angelägenheter,
utan andras inblandning, hvaraf följer,
att hufvudsakliga syftemålet med den re-
form vi påyrka är att göra kvinnan mera
oberoende af det andra könet, mera sjelf-
ständig, än hittils. Mannen är nu den
bestämmande i fråga om kvinnans både
uppfostran och ekonomi. Han har funnit
lämpligt att förklara henne vara af de
henne åliggande skyldigheter och bestyr
förhindrad att sköta sin egendom och
taga sådan del i allmänna angelägenhe-
ter, som bör tillkomma samhällets med-
lemmar. Han vågar icke framhålla sjö-
mannens resor eller soldatens tjenstgö-
ring i fält såsom hinder för rösträtt, och
än mindre ifrågasätta, att en industrid-
kare, som dag och natt upptages af en-
skilda göromål, icke, det oaktadt, skulle
hafva tid öfver att egna åt allmänna an-
gelägenheter. Endast om kvinnan heter
det, att hennes hushållssysslor och öfriga
bestyr äro till den grad öfverväldigande,

+ vigt?

I kvinnan

att hon ej har ett ögonblick att offra åt |
| kvinnans frihet i religiöst hänseende ej

det allmänna. Hon kan omöjligen und-
varas i köket den stund, hon behöfver
för att aflemna sin rösteedel. Men bok-
hållaren är oförhindrad, likasom genera-
len i lägret. Varom då åtminstone kon-
sekventa; låtom oss se, hvart detta reson-
nement leder. Någon allmän regel grun-
dad på förhållanden, som icke gälla för
alla, kan lika litet uppställas för kvinnor,
som för män. Skola alla kvinnor ute-
stängas från rösträtt, derföre att en och
annan är förhindrad att utöfva densam-
ma, kommer man ju till den slutsats, att
eftersom hinder onekligen i fråga om röst-
rättens begagnande äfven kunna förefin-
nas för män, hela det manliga könet också
bör derifrån utestängas. Man tror sig
kunna afspisa yrkandena om kvinnans
rättigheter med hån. Hon skall sköta
barnen, hålla kläderna hela, städa rum-
men, koka maten, m. m. Men alla kvin-
nor äro ju icke hushållerskor eller mö-
drar. Om bestyren i ett hushåll kunna
anses vidlyftigare och tyngre, än de gö-
romål, som åligga rektorn för ett univer-
sitet; om den, som skall leda och öfver-
vaka hundratals ynglingars uppfostran,

sköta, så måtte väl häri ej ligga någon

vederläggning af giltigheten i våra på-
I ståenden om borgerliga rättigheter för alla

I de kvinnor,

| fäder.

som icke äro hushållerskor
eller mödrar!

»Låta kvinnan rösta»! utbrister man.
»Hustrur och döttrar kunna ju vara af
andra politiska åsigter, än deras män och
Det skulle. aldrig gå väl. Det
skulle ju vålla ett oändligt split.» Och
härmed tror man sig hafva affärdat frå-
gan. Men hvarför tillämpar man då icke
denna åsigt i fall, som äro af ännu större
Olika meningar i religion äro eg-

"nade att föda värre split, än olika tankar
| 1 politik. Hur vågar man då tillerkänna

frihet i val af religion? Man

äfventyrar ju dermed, att hustrur och dött-

rar kunna vara af andra religiösa menin-
Och lik-

gar, än deras män och fäder.
väl, hvem skulle väl, på denna sidan Tur-
kiet, våga påstå, att kvinnan efter lag ej
må hafva någon viss religion, eller åt-
minstone ingen annan än den, till hvil-
ken hennes fränder på manssidan sig be-
känna? I verkligheten har emellertid

vållat men; och antagligen skulle sådant

| icke heller förorsakas al hennes politiska

| dock till ringa gagn.

| frigörelse.

Att tvista om dessa samhällsfrågor är
Man resonnerar sig

lika litet till, som från fördomar. ”Tryck-

| frihet, näringsfrihet, de lägre klassernas
| frigörelse; intet häraf har vunnits blott
| med ord. Kvinnan måste träda fram i

I henne efter

|I kvinnor,
| bana vägen!

verkligen är mindre sysselsatt, än en kvin- |

na, som har två barn och tre rum att

| gång för alla.

det praktiska lifvet och visa hvilka kral-
ter hon af Gud fått. Gör hon detta, var-
| der snart den s. k. kvinnofrågan löst, en

att kvinnan med egen kraft kan skapa

| sig välstånd, är

|

nog. För kvinnan är
derföre af största vigt, dels att med mod
och kraft begagna sig af de rättigheter
lag tillkomma, och dels att
med ord och gerningar stödja och upp-
muntra de ädla systrar, som gå i spet-
sen såsom vwvägbrytare. ’Trofast bistånd,
åt Edra orädda systrar, som

När Elisabet Blackwell —
’ som, hånad af det andra könet och med
fara för sitt jungfruliga rykte, vågat sig
till Europa, för att der göra sin rond å

Ett enda påtagligt bevis, .

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:53:27 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/framatgbg/1886/0142.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free