Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10
Messling, — En af den äkta sorten.
är jag förlorad. Lofva mig derför heligt icke
blott att egna min stackars hustru den bästa
vård, utan äfven att gentemot henne iakttaga en
obrottslig tystlåtenhev!» i
Mine herrar, kunnen I väl vägra den dubbla
tjenst, man i sådana ordalag bönfaller er om?
Nej, säkerligen icke. :
Men dermed hafven I ock åtagit er den upp
giften att behandla en patient utan alt säga hen:
ne för hvilken sjukdom I behandlen henne.
Det är en egendomlig uppgift, men den är
ingalunda oförenlig med en läkares värdighet.
Ty, sjelfva skuldfria, fogen I er endast i det
oundvikliga och sätten såsom edert mål att, ge-
nom att förtiga en ytterst sorglig sak, rädda hem- |
mets frid. s
Nu kan man väl tycka, att dessa bekla-
gansvärda kvinnor borde vara tacksamma för
att hållas i okunnighet om sin olycka, men
saken har ännu en sida, på hvilken for-
dringarna på full sanning ha att stödja sig.
Fournier har ingalunda förbisett den, han
säger sjelf: i
Ännu en sak, och den at stor vigt.
Om det öfver hufvud taget är svårt att be-
handla en kvinna för syfilis, utan att hon derom
har någon aning, så är det ännu mycket svårare
att derför behandla henne på ett fullt tillfreds-
ställande, fullt rationelt sätt. Såsom I väl
veten, kan man icke bota syfilis och icke
förebygga nya utbrott af den luetiska diatesen
annat än genom en allvarlig, grundlig, flerårig
behandling. I veten väl, att denna behandling,
om den skall göra nytta, bör ledas på ett sär-
skildt sätt, bör ömsom afbrytas och återupptagas
under olika former. Allt detta kräfver mycken
tid och tålamod samt stor uppmärksamhet från
läkarens sida. Med ett ord, syfilis är en kronisk
sjukdom, som endast låter kufva sig genom kro:
nisk behandling.
Men huru skolen I lyckas förmå en kvinna
att underkasta sig en behandling af detta slag,
när denna kvinna är okunnig om arten af sin |
sjukdom, och då I icke ens egen rätt att säga
| ganska betecknande uttryck? Sedan har»manpför
att undvika komprometterande misstankar, skyn-
| dat att att afskeda läkaren och upphört med all
medieinering. Men hvad blir följden? Jo, att
syfilis behåller sitt välde öfver dessa olyckliga
kvinnor, och att efter en tidsrymd af tio, £m-
ton, tjugo år framträda specifika symptom af mer
eller mindre elakartad beskaffenhet, med mer
» eller mindre olycksbringande förlopp.
. Med detta faktum för ögonen faller det
ändå icke professorn in, att hustrun kan ha
| rätt att få veta sanningen, fast detju är hon
ensam, som löper risken vid eu försumlighet
i behandlingen. Han säger dock:
Visserligen är det sant, att det är er skyldig:
| het att förtiga så väl sjukdomens namn som de
särskilda faror den innebär. Men akten er väl
för att, såsom den äkta mannen gemenligen ön-
skar, förklara för er patient, att det onda, hvar-
af hon lider, är en »småsak,> »ett tillfälligt illa-
mående, som snart går öfver.»
vid första lägliga tillfälle tydligt och klart fram-
hålla: att de för handen varande symptomen hän-
| föra sig till en verklig och ganska allvarsam sjuk-
dom (det torde ej falla sig svårt att åt densam-
| ma hitta på någon lämplig pseudonym).
Se der ett ganska värdefullt bestyrkande
Je den lilla skissens verklighetstrohet eller
snarare verklighetsmöjlighet, hvilken af mån:
| gen torde betviflas.
Vi ha redan förut i skönliterära arbeten
|| sett en del antydningar om hithörande ting,
| — jag behöfver blott räkna upp Gengangere
| Arbeidsfolk, Erik Grane och Gammel Geld.
| Men antydningar ha den olägenheten att fram-
| kalla oriktiga föreställningar, derför torde det
| kanske vara mera lämpligt att såhär en gång
| tala rent ut. Namnet kan väl icke anses
värre än sjelfva saken.
Ernst Ahlgren.
henne af hvilken sjukdom hon lider, och för hvil- |
ka framtida faror hon genom densamma är blott-
stäld?
Och huru skall en kvinna kunna inse behof-
vet af en dylik behandling, när hon oupphörligt
blir förd bakom ljuset, och när hennes man, an-
tingen för att trösta henne eller för att dölja ett
fel, som han icke bekänt, dagligen upprepar, att
»det hela är en småsak, en obetydlighet, som
snart går öfver»? — ——
I kunnen tro mig, mine herrar, att det icke
ligger någon öfverdrift i det sorgliga påståendet,
att nästan hvarje kvinna, som ådrager sig syfilis
under de omständigheter, hvarom här är fråga, blir
otillräckligt behandlad och följaktligen utsatt för fa-
ran af mer eller mindre svåra återfall.
När fruar blifva smittade af sina män, så vet
man på förhand, hvad lott som förestår dem. Det
är alltid en och samma historia, som upprepas.
Vid sjukdomens utbrott hafva dessa kvinnor
vanligtvis kommit i åtnjutande af en om ock obe-
tydlig behandling. De hafva blifvit »rentvagna»
— I förlåten mig väl detta ovetenskapliga, men
|
En af den äkta sorten.
| Af
IH Skjälf.
-N ej inte ett begrepp — inte en
SN aning bar folk om, hvad som
| menas med välgörenhet.
| Fröken Loman sade detta häftigt och
I högt i fru Svartfelts röda salong. Hon
| slog till och med sin ena handske mot flat-
| sidan af sin bara hand och-sköt sedan
I upp baretten ett stycke i pannan.
Tvärtom bören I”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
