Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Framåt. 5
och mor, så skall hon visa sig som
en bättre sådan genom den bildnings-
grad hon nått — det har jag här
sett mångfaldiga bevis på. Ett hem, som
styres af en upplyst kvinna är prydligare,
bjuder på bättre lagad föda och företer
större bekvämligheter med mindre utgif-
ter. Frisinnad, mångsidig bildning för-
värfvas tyvärr ej i Europas flickpensio-
ner, åtminstone är det en sällsynt iyck-
träff, om en rikt begåfvad flicka förblif-
ver oberörd af klostermetodens förban-
nelse och i trots af allt utvecklar sig så
harmoniskt, att hon på jemförelsevis kort
tid lär sig stå på egna fötter och blir i
stånd att utan svåra slitningar upptaga
lifvets strid eller gå äktenskapets allvar-
liga: pligter till mötes.
I allmänhetens tanke äro studentskor
föga bättre än sjelfspillingar, som offra
sin helsa för intellektuel högfärd eller
helt enkelt för en förryckt idé. Men stu-
dentskornas ordnade sysselsättningar och
måltider af krattig föda på bestämda ti-
der, deras regelbundna motion och oaf-
brutna nattsömn under studieåren åstad-
komma bättre helsa, än som faller på de
flesta jemnvåriga flickors lott, hvilka i
stora verlden flacka från bal till bal, in-
supa osund luft, dansa nätterna igenom
och äta starka supéer vid en timma, då
förståndigt folk sofver som bäst. Den
starkaste fysik skulle duka under för det
lefnadssätt, en mamma i den fina socie-
teten tillåter sin nyss ur barnkammaren
utflugna dotter att föra under de moder-
liga vingarnes skydd. Men det anmär-
ker ingen på. Det skall ju så vara, man
skall vara med, förstås!
En hel del personer med djupt rotade
fördomar i fråga om kvinnans begåfning
å hufvudet vägnar hysa >farhågor, att
den akademiska undervisningen skulle
sjunka ned till en låg ståndpunkt, om
kvinnan finge tillträde till den, det tros,
att hon skulle sätta en hämsko på kun-
skapshjulet! Motsatsen har emellertid syn-
barligen visat sig vara fallet, i det att
hennes inträde i läroanstalten åtföljts af
en fördubblad ifver å studenternas sida,
och en frisk täflingskamp aflöst den förut
i studierna rådande lojheten. En gam-
mal erfaren pedagog yttrar sig sålunda i
ämnet: »Om någon måste eggas i våra
klasser, så är det de unga männen, ehuru
I kantänka !
de flesta af medfödd stolthet och för
skams skull bjuda till att ej blifva efter.
Det är svårt för en student att i läsning
hinna med studentskorna, då dessa före-
satt sig att göra sitt bästa. Hvad fic-
korna angår, så händer det ibland, att vi
få hejda deras ifver. Det andliga nappa-
tag, som den manliga tankeskärpan och
den kvinliga tankesnabbheten förete, är
det kraftigaste medel att tillförsäkra åt
båda könen ett lefvande intresse för kun-
skapers inhemtande. I högre läroämnen
utmärka sig flera flickor än unge män,
ehuru det allra bästa hufvudet oftare är
en mans än en kvinnas».
Här är också platsen för Henry Ward
Beechers, den frejdade predikantens om-
döme, angående den ideligen påpekade
underlägsenheten i kvinnans förstånd:
»Start them alike, and boys and girls
will come out alike». Under samma för-
utsättningar erhållas samma resultat. Med
samma underbyggnad som brodern åtnju-
tit, skall systern visa sig jemngod med
honom på studiernas område. Det före-
faller mig, som om skilnaden mellan hö-
gra och venstra handen skulle kunna
tjena som en tydlig illustration till för-
hållandet mellan mannen och kvinnan i
denna fråga. Naturen har utrustat båda
händerna med samma beundransvärda
egenskaper, och det är endast sedvänja
och ensidig åskådning, som gifvit den
högra handen företrädet. Uppöfvas den
venstra från barndomen, så uppnår
hon precist samma färdighet som den
högra. En ur tiden gången, berömd Up-
| salaläkare gjorde de ömtåligaste operatio-
ner med lancetten i venster hand. Mi-
Ister den högra handen sin styrka och
| färdighet, så måste den venstra så fort
som möjligt dresseras som suppleant.
Hvarför skola ej barnen läras att ernå
färdighet i de af naturen jemlikt utru-
stade lemmarne? Nej! Det brukas ej,
Och afviker ett barn från
plägseden och räcker fram sin venstra
hand, så påminnes det af föräldrarne :
»Inte den — — den vackra handen !»—
Professor Fairchild i Oberlin College
i staten Ohio, der -hvita och >»färgade»
studenter och studentskor söka utbildning,
anför följande: »Undersmin lärareverk-
samhet har jag undervisat 8 år i klas-
siska språk, 11 år i matematik och 8 år
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
