Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6
Om vegetarism. — Til en natviol (poem). —
Godt hjerta.
lång erfarenhet för sig, hvilken vegetaria-
nen saknar, han rör sig ju på ett jäm-
förelsevis nytt fält.
Det är vidare klart, att mången vege-
tarian blir fanatiker, hvilket i hvarje fall
är farligt, enär ej alla naturer äro lika och
följaktligen ej lika hastigt eller i samma ut-
sträckning kunna taga spränget från det
gamla till det nya. Vidare fastställa na- |
turligtvis olika klimat och olika lefnads-
sätt äfven skilda diätregler vid öfvergån-
gen, så alt stor försigtighet i allmänhet
bör iakttagas. För den, som intresserar |
sig för vegetarismen och söker råd, står :
emellertid en rikhaltig, vegetarisk litera-
tur till tjenst, hvilken utreder vidt skilda
frågor i ämnet.
Af hvad som hittills blifvit sagdt fram-
går, att vegetarismen framför allt är en
emancipation från det enerverande, njut-
ningslystna, falska lif, som florerar särde-
les i städerna; att den är en emancipation
från köttätandet, som enligt vegetarianens
åsigt är sjelfva roten och upphofvet till
detta vansinniga, helsoförstörande mnjut-
ningssystem; att den är en återgång till
ett enkelt, naturenligt lif, som skall skapa
friska, starka, länge lefvande individer.
Och helt visst har mången vegetarian
dessutom äfven satt som måk djurens
emancipation.
Och af hvilken betydelse detta lefnads-
sätt är för lösningen af det ekonomiska
problemet, är lätt att inse af följande.
Man har beräknat, att samma jordyta,
som föder en köttätare, föder 10 frukt-
ätare. Hvilket fruktansvärdt slöseri med
naturens håfvor, hvilket brott mot natu-
rens grundlag att med de enklaste medel
uppnå de största resultat!
Vegetarianen ser äfvenledes i sin lära
det verksammaste motgift mot slika na-
turvidriga åsigter, som i Malthus hafva
sin ifrige försvarare; möter med lugn vår
tids vise, med deras barbariska lära om
den blodiga kampen för tillvaron, hvilken de
med så mycken inbilskhet krama ur sig.
Och +: o. m. en Strindbergs olycksprofe-
tior och hemska aningar om en kom-
mande uppjagad konkurrens äro i hans
ögon en stor utopi, och han tviflar på
möjligheten afnågon genomgripande re-
form, så länge ej uppfattningen af men-
niskans förhållande till naturen korrige-
ras i vegetariansk anda; så länge ej ett
| Godt hjerta.
| ut, ljuslätt, redan en smula fetlagd, med
| ett gladt, rödt ansigte, ljusa, nästan osyn-
’ oblodigt, seder och lidelser förmildrande
lefnadssätt garanterar samhällets fredliga
| tillvaro och blir en säker grundval för all
mensklig utveckling. Korteligen, vegeta-
rianen ser helt enkelt i sin lära mensk-
| lighetens räddning så i religiöst som mo-
| raliskt och ekonomiskt hänseende.
SJ WolAS
Til en Natviol.
G
VAN ter vinden lövet gynger,
SS atter om skjersommer synger,
| atter. dufter dul
Natviol, om jeg så kunde
lade al min uro blunde,
thi nu dufter du!
Som en dröm fra paradiset,
som en levning fra forliset,
tryllet om till duft,
öser du din söde viden
af de fulde skåler i den
stille natteluft!
Kort og dejlig er skersommer;,
godt, at hvert et år den kommer,
thi da dufter. du!
Og mit indre den fornemmer,
som om tusind blöde stemmer
bar mig fred i hu.
Alvilde Prydz.
Ear
et var gamle notarien Ruus, »mull:
vaden» kallad, som berättade: |
— Då jag lärde känna Tomas Holt, var
| han tjugufem år gammal. Han såg inte illa
liga ögonbryn och små, rödskiftande mu–
stascher. Men hvad som var det mest
karakteristiska för honom, var hans ögon:
man behöfde blott se dem, för att
strax hafva honom klar för sig; ett par
små, inbäddade, trohjertade ögon, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
