Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
|
Framåt. 3
Jag framstälde denna fråga på flera stäl-
len i Stockholm och fick till svar 40 å
50 kronor i månaden.
Jag skall här ej påpeka det omöjliga
uti att med en sådan inkomst bo och
lefva ordentligt, lefva så, att icke helsa
och lynne taga obotlig skada af brist,
försakelse och bekymmer, ty den sidan
af saken ligger i öppen dag för hvar och
en, som will se den, utan jag vill blott
framhålla det faktum, att genom ett dy-
likt system blir det lättast för burgna
kvinnor att få arbete, svårt för de fatti-
gaste, allra svårast för mannen, som be-
tingar sig dubbelt så stor aflöning som
sina kvinliga kamrater.
Samma dåliga system gör sig gällande
inom fattigvård, sjukvård och andra om-
råden, der kvinnan vanligen har långt
mera ansvar än den manlige kamraten:
»Kamreren», »direktören», får 4000 kr.
då »föreståndarinnan» får 400, om hon
ens får det.
På samma sätt är det inom de handt-
verk, der kvinnor användas.
Jag talade nyligen med en enka, som
i en stor stad sökte få sin son anstäld
hos någon bokbindare. Hon fick öfver
allt samma svar: »Vi använda icke poj-
kar; flickor äro mycket billigare samt
dessutom mera ordentliga och läraktiga.»
De bästa arbetarne äro sålunda de, som
aflönas minst! Detta är värre än en orätt-
visa, det är ett radikalt sätt att öka
de arbetande medborgarnes fattigdom och
att än ytterligare försvåra lösningen af
den invecklade arbetarefrågan.
Eller tror man, att kvinnan med sitt
nu vakna, starka kraf på arbete skall —
med en sådan behandling — förblifva
blott en tyst åskådarinna af den väldiga
arbetarerörelsen? Nej, med hvarje kvinna,
som genom usel aflöning för ett redligt
arbete, förgås i nöd, last eller brott, sväl-
ler den hotande samhällsomstörtande flo-
den. Och ryckes äfven kvinnan med in
i den socialistiska rörelsen, då torde hon
ej stanna i sista ledet bakom den röda
fanan, ty hon har mångdubbla oförrätter
att hämnas.
Andligt och kroppsligt ruinerade män
kunna vara en ganska tung börda för
samhället; men kvinnor i samma olyck-
liga belägenhet är en sjufallt svårare.
h
Genom att systematiskt utarma den
arbetande kvinnan motarbetas i hög grad
sedlighetssträfvandet liksom också hela
framåtskridandet, hvilket ju måste-under-
stödjas af ett förnuftigt regleradt förhbål-
lande emellan arbete och kapital.
Kvinnan bar i högre mening ej rät-
tighet att låta nedsätta sitt arbete under
mannens, bland annat derför, alt sådant
närer och föder en del gamla fördomar
och nya skefva åsigter. När en förmö-
gen kvinna arbetar för en spottstyfver,
tillstädjer hon dermed arbetsgifvaren att
blanda sig i och döma sina arbetares en-
skilda, ekonomiska förhållanden samt ställa
arbetstaxan derefter, då han i sjelfva ver-
ket endast skall rätta den efter produk-
ten af deras arbete. Om en arbeterska
är rik eiler fattig, får ej inverka på ar-
betsgifvarens taxa, den måste vara lika
för alla; hvad han vill göra derutöfver
för den enskilde arbetaren, hör till väl-
görenhetens område och får ej förblan-
das med sjelfva aflöningssaken.
Summan af alla de omständigheter,
ur hvilka olikheterna i arbetslönerna inom
de skilda yrkena uppstå, låter samman-
fatta sig i uttrycken »anbud och efterfrå-
gan», så lyder en nationalekonomisk regel;
men ännu har dock ingen lyckats hitta
på en »naturlag», som befaller, att kvin-
nan skall, under alla förhållanden, blott
uppbära half aflöning mot mannen för
samma slags arbete.
Låtom oss derför noga akta oss för
att »konkurrera med mannen» på ett så-
dant sätt, ty på samma gång som detta.
bidrager till att öka fattigdomen, väcker
det en förbittring hos den arbetande man-
nen mot »kvinnofrågan», som kan verka
hämmande på dess lugna utveckling och
tillika rent af tvinga fattiga arbeterskor
att taga aktiv del i strejker och sociali-
stiska rörelser.
Denna förbittring har redan gifvit sig
luft på olika områden, och en af våra
ryktbaraste förf. har formulerat den i det
bekanta uttrycket om så och så många
tusen lössläpta, hungriga kulturkvinnors
kamp mot en lika stor här hungrige män.
Det är derför af nöden, att kvinnan, utan
alla demonstrationer mot samhället, arbe-
tar med samlade krafter på det allmän-
nas väl, på samma gång som hon arbe-
tar för att sjelf uppnå samma menskliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
