- Project Runeberg -  Framåt (Göteborg) / 1. årgång. 1886 /
18:4

(1886-1889)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

4 ÅÄro våra skolors årskurser öfverensstämmande med psykologiens fordringar:

— PBEtt annat år läser man Frankrike,
Tyskland, Schweiz, Holland, Belgien och
Ryssland. Att man med sådana kurser
icko kan medhinna många verklighets-
skildringar, säger sig själlt. Månne det
kan tillfredsställa 10-åringens verklighete-
sinne att råkna upp vikarne på Asiens
kust, om det också går i aldrig så god
ordning från norr till söder? — Sådana
äro kurserna i de flesta skolor icke blott

i geografi, utan äfven i de andra kon- |
kreta ämnena: historia, naturkunnighet, |

just de ämnen som för denna ålder äro |
de vigtigaste. Sådana äro de, derför att |
man tänker sig den egentliga bildningen |
såsom kommande först i de högre klas-
serna, och de lägre klasserna lämpliga att |
skaffa en ram af minnesverk till det fram- |
tida innehållet, om det någonsin kommer. |
Och kommer det — så är mottagligheten |
oftast borta, på detta stadium vill lär- |
jupgen ha något annat, det förr så lif-
liga verklighetssinnet är nu förslöadt. Då |
kan lärarinnan göra de intressantaste och |
lifligaste skildringar, och barnen sitta der |
slöa och passiva. Nu är det för sent. At |
detta har jag sjelf baft den sorgligaste |
erfarenhet. |
Jag nämnde nyss, att jag anser geo-
graf, historia och naturkunnighet som de
vigtigaste ämnena för denna ålder. Hvar-
före detta? Jo, dessa ämnen halva deb
konkretaste innehållet och väcka derlör |
mer än andra barnens intresse. Men dess: |
utom anser jag naturvetenskap och histo-
ria i och för sig själlfva vara de vigtigaste |
elementen i vår tids bildning. — I förbi-
gående vill jag anmärka, att jag för min
del söker på detta stadium koncentrera
de olika naturkunnighetsbrancherna kring |
geograliundervisningen, så alt denna allt- |
så egentligen blir en sorts allmän natur-
lära, — Hela vårb tänkande är ju base-’|
radt på dessa båda vetenskaper, ty när
man nu för tiden vill lära känna ett fö-
remåls väsen, frågar man icke efter defi-
nitionen på det samma, utan man går
tillbaka tll dess ursprung, och dermed
är man inne på historien eller naturve-
tenskapen eller bådadera. Man kan al
drig säga, att språkvetenskapen i samma
grad är grundläggande för vår tids intel-
lektuela lif. Annu mindre kan man på-
stå, att språkunderyvisningen tillfredsställer |
barnets begär efter verklighetsbilder. Jag |

| rarinnor säga:

| på det motsatta förfaringssättet.

| i en
"ett land, en historisk berättelse, en be-
| skrifning på ett djar.

vill icke förvisa språken från det här om-
talade åldersstadiet, men jag vill bestämdt
opponera mig mot deras anspråk alt
vara det vigtigaste änmmet och det mest

| bildande.

Jag har många gånger hört unga lä-
ja, hur gerna skulle jag
inte ta upp det eller det i min undervis-
ning, men jag kan inte. Hvad är det
som hindrar? Jo, kursen, som mäste hin-
nas. Kursen är en allsmäktig tyrann,
som bannlyser alla utförligheter. Och så
anser man ofta, att en duglig lärarinna
är den, som hinner mycket på et år.
Hvarföre är det så brådtom med den der

| kursen; fruktar man kanske att inte hinna

igenom ämnet under skoltiden? Nej, det
kan inte vara skälet, ty — märk väl —
dessa ämnen blifva i de allra flesta sko-
lor i sin helhet genomgångna två eller
tre gånger. Detta vmtagande och repe-
terande sker för minnets skull: Ar det
nu vår erfarenhet, att lärjungarne ide
högsta klasserna minnas mycket bra?

| Den talare, som i är på flickskolemötet

i Stockholm beskylldes för att måla flick-
skolan allt för mycket i rosenrödt, till
och med han erkände, att Aickskolorua

I hafva det felet, att lärjungarne glömma.

Alltså: vi offra barnens verklighetssinne
för att så mycket bättre odla deras minne
— och likväl glömma de!

Ju mer anspråkslös en skola eller: en
lärarinna är, ju mer det skall fram-
hållas, att man ej gålt utöfver det nöd-
torftiga, desto starkare betonar man i
årsredogörelsen, alt man endast gått
igenom »de allmännaste dragen» al det
eller det ämnet i skolans lägre klas-
ser. Skulle. det i årsredogörelsen stå »de
vigtigaste dragen», så betyder det allde-
les det samma som »de allmännaste».

Men ett barn, som sålunda bespisas
med »allmänva drag», dess lif blir mer
eller mindre tomt. Jag är ännu mer ök
vertygad derom, sedan jag själf pröfvat
Den som
gjort det, kav ej undgå alt märka, huru
barnen trifvas och känna sig tilllreds-
stälda, då de långsarat få fördjupa sig
mindre del at ett ämne —’t. ex.

Endast då, när
undervisningen på detta sätt ger sig god
tid, kan lärarens personlighet inverka

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:53:27 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/framatgbg/1886/0364.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free