Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Framåt.
13
n troldmand af förste rang i det lukkede
eater og på det åbne små operetter, dans
bg så pantomimen, denne de Tivolisögende
Kjöbenhavneres uopslidelige fornöjelse. Akro-
atselskaber og linedansere har presteret det
itrolige i retuing af livsfarlig luftgymmnastik,
kaemgpeballoner er gået til vejrs. Alleslags
mnerkverdigheder og farligheder er blevne fo-
evist; de store og små orkestre har ydet
både populer og fin musik, og så er der jo
også rutschbane, ballongyngen, dampkarusel-
g labyrinthen. Der er jo nesten ikke tal
på de forlystelser, Tivoli har attilbyde. Og
så har jeg endnu ikke pevnt de glimrende
illuminationer, der bringer Tivoli til at ligne
et vidunder fra ”’Tusind og en nat, og de
strålende fyrverkerier, som lyser langt ud
over byen. Og alt dette for 50 öre! Hvor
kan man så tro, at folk gider klemme sig
inde i de dyre teatrel
ÅS
När och Fjärran.
Kvinliga herrskrädderifackföreningen i Kö-
penhamn representerades å »Skandinavisku fack-
Töreningskongressen> i Göleborg 27—28-—-29 au-
af fru Aukersen Hon var den enda kvin.
deltagaren i kongressen. Sjelf arbeterska
| sin fackförenings ordförande, var det först
efter många svårigheter, hon slutligen lyckats få
plats bland kongressens manlige medlemmar.
lig herrskrädderifackförening här i Göteborg.
Hon lät också genom härvarande skräddare, till
ett af dem hållet möte, sammankalla fackets
kvinnliga arbetare med dev påföljd, att här tro-
ligtvis inom kort kommer att bildas den af hen-
ne åsyftade föreningen, hvilken torde bli upp-
laget till en allmän fackföreningsrörelse bland
stadens irbeterskor:
På kongressen yttrade hon sig med mycken
itvdlighet och bestämdhet och uttalade bland
annat sin fasta tro på socialismens framgång.
Privat uttalade hon som sin mening, att om blott
kvinnorna satte sig in i och omfattade socialis-
unen på ett sjelfständigt sätt, skulle de blifva den-
samma en god makt, en nylig motvigt för män-
nen.
Sjelf tillhörde hon Socialdemokratiska samfun-
det i sitt bemland.
04 ok
+
Vårt Lands» Jago skrifver från Paris om
iden derstiädes för kort tid sedan afslutade arbe-
tarekongressen såhär: Den har varit internatio-
nell och — naturligtvis — socialistisk.
len, skiveskydning, lodtrekkeri, danseestradrer |
Ett al hennes resas syften var alt bilda én kvin- |
I) Meningsutbytet har varit relativt sansadt,
| hvarmed dock icke får förstås att opraktiska idéer
| och förslag varit banulysta, utan endast att man
) ej slösat med så mycket vildt hot, som vid dy-
|| lika tillfällen vanligt är.
| Resultatet blef ett program, hvilket nog kom-
| mer att låta tala om sig, och det på goda skäl.
| Kongressen föreslog en arbetsdag om åtta tim-
mars maximum och dertill ettaflöningsmininnm.
Det är — med få ord — ett premium för lätt-
| jan, man här begär. Då den dålige och late ar-
| betaren vet, att han är säker om sitt minimum,
| låter han nog bli att arbeta öfver hölvan, ja,
sannolikt kommer han icke att arbeta alls, syn-
» nerligast om vederbörande ockeå få rätt i sin
sträfvan att betaga >»patronen> uppsägningsrät-
ten;
Kongressen var samlad för att arbeta på den
| sociala frågans lösning. Vi tro, att densamma
nu blifvit ytterligare invecklad, enär utopislerna
helt säkert skola stödja sig på det nya program-
met som på ett dokument med vitsord, fastän
| detsamma blott underskrifvits al ena sidan.
| | & ö +
I Första kvinliga svenska medicinedoktor.
| Medicine kandidalen, fröken Julia Brinck från
Helsingborg har för någon tid sedan etter i Lon-
don slutade studier aflagt licentiatexamen vid
Dublins universitet. Hon var ensam kvinna
bland 52 manliga kandidater,
I få > ”x
Den internationella fredsverksamheten och
våra svenska folkskollärare, Ofvannämda verk:
| samhet var ämne för diskussionen vid Värends folk-
skollärareförenings sammanträde i Bergunda (Små-
land). Det påpekades, att såväl pedagogiska som mo-
raliska skäl manade läraren att förbättra histo-
rienndervisningen. Ingen sumvetsgrann och öfver
sjellmotsägelsen reflekterande lärare kunde näm-
| Jigen ena stunden säga. »Du skall icke dräpa:
| du får icke begagna list eller svek> o. s. v. och
| så den andra genom en förvänd historiennder-
visning, sådan hittills vanligtvis öfvats, väcka
beundran för krigets s. k. hjeltar och ölverseen-
de med diplomaternas ränker, Barnen skulle an-
tingen bringas att tro på två slags moral, en för
den enskilde och en för staterna och dessas sty-
| resmin, eller också ringakta hela undervisnin-
| gen. Krigets förderfliga följder i moraliskt, soci-
| alt, sanitärt och ekonomiskt hänseende visades
| med statistiska fakta. En herre trodde likväl, att
| något godt åtföljt kriget, och ville med gamla
| testamentet visa, att dylika blodsdåd vore af re:
| ligionen tillåtna.
| Kyrkoherde E. M. Låftman i Bergunda upp:
T manade lärarne att oförskräckt verka för en
bältre historisk undervisning. Han hade sjelf
| länge ansett Karl XII som Sveriges störste re-
| gent. Men hvad var han? Jo, en stenhård man
I utan bjerta för sitt olyckliga folk, hvilket han
| uppoffrade för sina egna fixa idéer. Pastor M.
Wieselgren från Göteborg sade sig också vara
sen genompiskad fredsvän». Han uppmanade
| till att göra barnet bekantmed fredsfursten sjelf,
|| ty då vore han viss om, att fredstiden, som alls
| icke är en utopi, skulle närma sig oss allt mer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
