Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14
När och Fjärran.
»Det är en gifven regel i min kyrka», yttrade
en prest till en annan,» att låta kyrkstöten gå
och väcka alla dem som somnat».
» Då tycker jag», invände den andre,» att det
vore mera skäl att, så snart några af församlin-
gen somna in under din predikan, låta kyrkstö-
ten gå och väcka upp dig — ty då har du varit
skulden till, att de ej hållit sig vakna.
+ .
3:
Socialism och mångstyre var ämnet för ett
af de tal, den norske folkhögskolläraren Viggo
Ullman för icke längesedan höll under ett längre
folkhögskolemöte på Jylland. Han ville visa de
ekonomiska förhållandenas nära sammanhang med
vår andliga tillvaro, och enligt > Vendsyssel Tidn>.
var hans uppfattning följande:
Vi lida under en samhällssynd — de dåliga
tiderna —– hvilken blott kan godtgöras med att
det vederfares de små i samhället större rättvisa.
Talaren betraktade mänskligheten som en enda sam-
hällskropp, och det gälde, att denna kror p blef allti-
genom frisk. En del af den skulle icke försaka och
en annan del ha för mycket- Men så förhöll
det sig nu. En del samfundsmedlemmar, nämligen
arbetarne, de som utförde det hårdaste arbetet,
få en så jemförelsevis liten aflöning, att de icke
kunna lefva ett sundt lif på den.
I Danmark talas om öfverproduktion af smör
och kött, och så fins der borta i England tusen
hungriga munnar, som gerna skulle köpa, endast
de hade något att köpa för. Nej, det är långt
ifrån öfverproduktion, som är orsaken till de då:
liga tiderna = Dessas upphof är deremet arbetar-
nes wusla aflöning, ty det är goda tider, då
man höjer deras inkomst en smula, Om bonden
fruktar arbetarespörsmålets lösning, så är bonden
sjelfmördare. Ty endast derigenom, att arbetar-
nes köpförmåga blefve större, kunde bondens
landtprodukter höjas i värde.
Socialismen står för bonden som något afskräc-
kande, emedan den sammanblandas med kom-
munism och rysk nihilism och annat mera. Men
socialismen vill icke något annat än skaffa ar-
betarpe bättre lefnadsvilkor. Den är ett allvar-
ligt försök till att omskapa dåliga tider till goda.
Den fordrar, att lönen för arbetet skall tillfalla
den som arbetar Och kan något vara riktiga-
re än det? Socialismen har ingenting emot pri-
vata företag. Men om, som den önskar, staten
öfvertar arbetet och den kan aflöna bättre, och
det bör den kunna, alldenstund hela vinsten till-
faller dem som arbeta, så är det ju klart, att in-
gen arbetare bryr sig om privata företag, som
t. ex. blott ge 2 kr. om dagen. Socialismen
är således fredligheten sjelf.
Församlingslifvet ekall icke heller behöfva att
förlora på socialiemen. Det skall tvärtom blom-
stra. Religionen användes nu nästan såsom ett
vapen mot arbetarne, hvilket gör dem hårda till
sinnet. Men kunna vi skaffa dem, och det är so-
cialismen ett allvarligt försök till, bättre ekono:
miska omständigheter, så skola de få tid till att
styrka sitt hjertelif och vara med om sådant, som
vi nu ha glädje af. Och att socialismen vill upp-
häfva äktenskapet — det är bara prat. Skulle
den kanske göra det derföre, att den kan skaffa
mera att lefva af?
I utlåtande att i tre lika stora summor fördelas mel-
| grad deri, att de inre fotlinierna vid skans spets
inom kort utställas.
Talarea utvecklade den genomgående orsaken
till den stora klyftan inom samhället. Det var
teologien, som predikade, alt det var Guds vilja,
att det skulle finnas både fattiga och rika i verl-
den. Den kristna åskådningen var af alldeles
motsatt mening. Teologien hade understödt en-
väldet och den gaf äfven nu sitt stöd åt det be-
stående. Teologien menade, att den starkares
rätt hade lof att genom den gudomliga försy-
nens medverkan utveckla sig i kampen för till:
varon. ”Teologerna göra i det hela taget Gud
till ett slags djefvulskt väsende, emedan de lära,
att allt elände på jorden kommer från honom,
Talaren höll detta föredrag, emedan han ville
göra, hvad i bans förmåga stod, för att få bonden
till att se socialismen med litet blidare ögon.
I Den är, hvad: der annars kan anmärkas mot den,
i hvarje hbänseende det enda allvarliga försök,
man ännu gjort för att mildra det förfärliga elän-
de, som fins rundt omkring en.
Härmed slutade föredraget.
I ett senare föredrag behandlade Ullman nor-
ska förhållanden och sade då bland annat, att
nästa år troligtvis skulle medföra åt Norge två
vigtiga reformer: militarigsmens afskaffande och
införandet af jurydomstol. Han omtalade, hur
folkbeväpningen sedan i närmaste framtid skulle
organiseras. Istället för ett långvarigt demoralise-
rande garnisonslif, skulle den unge mannen göra
sina vapenöfningar hemma. Endast till större
öfningar skulle manskapet samlas. Hvar man
skulle ha sin egen bössa, som alltid vore i hans
eget förvar. Hvar och en kavallerist skulle ha sig
häst på statens bekostnad och rättighet alt för
en lägre summa inlösa den vid tjenstetidens ut
gång. Militärståndet skulle alldeles afskaffas.
&x +
+
Drägtreformföreningen i Stockholm hade
satt ut ett pris af 75 kr., hvilket skulle tillfalla
den af stadens skomakare, som kunde åstadkom
ma de bästa hygieniska fruntimmersskodonen.
Nio prof inlemnades, hvaraf blott tre förtje-
nade att komma i åtanke vid prisets utdelning.
Dessa, hvilka voro förfärdigade af skomakarne
N. Forsum, P. G. Pettersson och C. Westerlund,
ansågo prisdomarne, professorerna OC. Heyman
och C. Wallis samt fru J. Jolin, fastän icke fullt
motsvarande de i programmet uppstälda fordrin-
garne, dock utvisa lofvärda bemödanden att
framställa fruntimmerskodon, som äro hy-
gieniska på samma gång som prydliga. Omnäm-
da tre par skodon brista i högre eller mindre
divergera för starkt utåt.
Med anledning häraf ansågo prisdomarie, att
priset icke odeladt borde tillfalla någon af de
täflande, utan föreslogs det, att detsamma måtte
jemt fördelas med 25 kr. åt hvar och en af dem.
Det utsatta priset (75 kr.) kommer på grund af detta
lan hrr N. Forsum, Mäster Samuelsgatan 51; P.
G. Pettersson, Drottninggatan 49; och C. Wester-
lund, Liästmakaregatan 27 A. Skodonen skul
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
