Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12 Till Redaktionen af » Framåt»
-— Insändt. — När och Fjärran.
för nödvändigtvis så helt och bållet tappa kon-
septerna och glömma sig sjelf. Det duger icke
nu för tidev att få der nonchalant och absolut
proklamera ett literaturskrå som det allena sa-
liggörande, och man vinner ingenting med att
helt enkelt resa kam som en ilsken tupp. Jag
kan icke föreställa mig, att denna literaturrikt-
ning icke skulle kunna åstadkomma en mera in-
telligent representant och ett mera gediget för-
svar. Och ännu mindre kan jag föreställa mig,
att de i fråga varande damerna med uppvaktande
kävaljerer skulle ha hamnat i detta bornerade
högmod, i hvilket man anser sig oåtkomlig för
all kritik, och som i sjelfva verket icke är annat
än en rädsla för att ge sig in i en debatt, hvars
utgång man fruktar:
Jag trör nu visserligen för min personliga del,
att, vare sig de tiga eller icke, slutet i alla, fall
blir ett och samma, om de också hinna med att
skrifva några flera böcker, hvilket ju icke kan
hjelpas. Men jag "tycker, att det skulle hedra
dem mera, att, ifall de verkligen ha någon lef:-
vande öfvertygelse om sina literära dogmers ofel-
barhet, öppet och ärligt framställa dessa dogmers
innehåll samt skälen för deras giltighet. Och så
helst en strid med öppet vish! Man behöfver
alls: icke krypa undan, om man har någonting
att säga, för hvilket man anser sig kunna stå
inne.
Jag har sjelf vid ett par tillfällen uttalat mina
åsigter i ifrågavarande ämne. Jag skulle derför
gerna sett, att den anonyme insändarens skrif-
velse innehållit något i sak, som jag kunnat
svara på, och jag hoppas, att någon af partiet
inleder diskussion i frågan.
Ola Hansson.
— —Ö ——
Insändt.
Några utgjutelser
i anledning af
"Pyrrhussegrar" i Framåts sista häfte.
Ttella Kleve är en förf., som låtit rätt mycket
DI tala om sig på senare tider. Och detta med
skäl, ty hon har utan tvifvel väckt en hel del
tankar, af betydelse för vår utveckling. Stella
Kleve har förtjensten at att ha framhållit vigten
af det erotiska elementet hos kvinnan, att det
fins Kos henne lika väl som hos mannen,
Hon har visat oss det i Bertha Funcke och
senast i »Pyrrhussegrar». För att hon gjort detta,
må man vara henne tacksam. Det är ett områ:
de hos kvinnan, som förr fullkomligt förbisetts,
jag skulle vilja säga, som förr ej erkänts. Och
det är dock hos kvinnan af kanske lika stor be-
tydelse som hos mannen. Men — och etti min
tanke stort men — Stella Kleve tager sin upp-
gift ytligt, så ytligt, att nog många hällre skulle
sett, att detta område varit orördt, tills några fler
af de faktorer, som höra dit, tagits med i räk-
ningen. .
Stella Kleve har endast låtit oss se, hvilket
uttryck det erotiska elementet tager sig hos en
ung, fantasifull och i sysslolöshet uppväxande flicka.
Det är utan tvifvel sanna teckningar hon ger
o8s8. Det fins helt visst många, som liksom
Märta Ulfklo förtära sig själfva.
Men hur ter’ sig saken, tro, då det gäller en
flicka, som uppfostrats till ett sundt, verksamt
lif, hvilket inte gifvit henne tid att uteslutande
hänge sig åt osunda drömmar?
Drömmar har hon ovilkorligen ändå, men jag
skulle tro, att de taga ädlare gestalt.
Det erotiska är emellertid något så samman.
satt, att man skall ha svårt att säga, hvar det
rent andliga slutar och det sinliga tager vid.
Nog vill det till en bra ensidig utveckling, för
att det sinliga elementet skall bli medvetet hos
kvinnor i allmänhet. Och nog beror denna en-
Bidiga atveckling till stor del på felaktighet i upp-
fostran och sysslolöshet under de år, då männi-
skan har mest behof af verksamhet.
»Ja», detta är sant, an märker kanske någon, >»men
de allra flesta kvinnor få just denna felaktiga
uppfostran och lefva just detta sysslolösa lif>.
Tyvärr är det så, då det gäller flickor ur de
högre kla-serna, som äro nog olyckliga att tvin-
gas till ett overksamt eller åtminstone gagnlöst
lif; men de äro lyckligtvis ej längre flertalet.
Den s. k. societeten inom de olika samhällena
är nu verkligen icke »hela verlden».
Såsom den sista »utgjutelsen> må det vara
tillåtet att tacka »Framåt» för den yttrandefri-
het, den tillåter inom sina spalter. Denna fri-
het torde nog locka tram en hel del svar på
tal.
SS
När och Fjärran.
Göteborgs arbetareinstitut har utsändt re-
dogörelse för sin verksamhet ffnder det tredje
arbetsåret, juni 1585—juni 1886, hvaraf framgår,
att såväl föreläsningarne som elementarkurserna
varit talrikt besökta. Serieföreläsningarne hafva
afhandlat fysiologi och hälsolära, naturhistoria,
svensk histora samt jord: och folkbeskrifning.
Dessutom hafvå enstaka föreläsningar hållits
öfver olika ämnen: de vilda folkslagens religi-
on, korstågen, jungfrun af Crléans, den grekiska
tempelbyggnaden, den svenska religionsfriheten
samt den svenska tryckfrihetens utveckling och
nuvarande ståndpunkt.
Elementarkurserna hafva omfattat: välskrif-
ning, matematik och svenska språket med ss. k.
tal- och diskussionsöfningar.
140 föreläsningar hafva hållits för 4,170 åhö-
raré, omkr, 30 i medeltal för hvar gång. T ele-
mentarkurserna ha undervisats: i viälskrifning
164 lärjungar med 1 lektion i veckan, i svenska
språket 154 med 3 lektioner i veckan; i matema-
"tik och bokföring 213 meda3 lektioner i veckan.
& &
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
