- Project Runeberg -  Framåt (Göteborg) / 1. årgång. 1886 /
22:8

(1886-1889)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

8.

Literatur. — I anledning af ett förslag i N:o 20 af »Framåt.»

Skolemzesteres Hender — Gotherne bröd de
romerske Kejseres Lenker, Luther og Ty-
skerne bröd de romerske Pavers Krumstave,
men alle Germaner have ydmygt kysset de
latinske : Skolemesteres Ris, skjönt det var
endnu farligere end baade Lenker og Krum-
stave, et rent Snigermordervaaben.»

Deremot ger förf. fullt erkännande åt stu-
diet af grekiska literaturen och språket, så-
som tillhöriga ett folk, hvilket utvecklat en
fallt själfständig, rik och skön historia.

Men ej heller: grekiskan kan enligt förf:s
mening ersätta, hvad som borde vara germa-
nens modersmjölk: hans egen forntids språk,
historia och mytologi. Förf. kan ej i nog
starka ord, med en aldrig slappnande entusi-
asm hänvisa till den skatt af visdom och
skönhet vår stam lemnat orörd, fikande efter
främmande utländskt kram. Vi ha nu isek-
ler sökt slita vår stams växtorganism ur den
naturliga jord, der dess rötter äro fästa, för
att inplantera den på främmande grund. Vi
ha varit främmande i våra egna hem; våra
kroppar hafva varit här, men våra tankar,
vår åtrå ha svätvat vida bland främmande
förhållanden, som vi aldrig skola förstå, liksom
främlingarne aldrig fullt ha förstått oss. Vi
haiva frivilligt gjort oss hemlöse, tvinande
och färglöse.

Förf, anställer en jemförelse mellan gre-
kiska och nordiska mytologierna, en jemtö-
relse som utfaller till den senares fördel; ty
gent emot... det sköna, men ytliga, lätta lif,
som. blomstrar på Olympens topp, ställas våra
stränga, visdomstunga myter. 5

Man ’ skulle tro, att R. Anderson är en

gengångare | från vår aktade Götiska skola. ,

Med en orubblig öfvertygelse visar han
våra målare, bildhuggare och poeter till vår
mytologi såsom till det, som skall pånytt-
föda konsten. Men för att en slik konst skall
vinna burskap ibland oss, måste vi lära oss
älska vår forntid och dem, hvilkas ättlingar
vi äro.

Oca ej blott konsten, men hela vårt lif
bör grundas på vår forntid, bör helt naturligt
växa fram ur sina tvingande förutsättningar,
Derför vill förf,, att våra barn och vår ung-
dom skola näras och uppdragas vid den sunda
naturliga föda, dessa nationela skatter erbjuda.
Och borde de ej passa för barnen, dessa vår
nations barndomsdrömmar, stora, underliga,
siande?

På samma gång denna R. Andersons my-
tologi ger de äldre mycket att tänka på ge-

| nom ’ sitt. rika innehåll, är den en särdeles
’ lämplig ungdomsbok;

Boken: är öfversatt från engelskan af

I D:r Fr. Winkel Horn, ett namn, som borgar
| för ett godt ötversättningsarbete. Verket ut-
i kommer i 6 ’å 7 häften.

ELR

Diskussionsafdelning.
I anledning af ett förslag
Inc I. N:0. 20 äl Pramår”.

f en . korrespondens från Kristiania framstäl-

C ler fröken Gina Krog ett förslag af största

| intresse: vore det icke skäl — säger korrespon-

| denten — att tänka på ett allmänt nordiskt >»kvin-
desagsmöde» till nästa sommar.

| Ehuru frågan egentligen först borde dryftas

| af intresserade i Sverige, Norge och Danmark,

| talan, må det dock tillåtas oss att uttrycka vår
| glädje öfver att förslaget blifvit väckt och en

ning, isynnerhet af de nordiska kvinnoförenin-
garna.
kunde blifva ganska betydelsefullt, icke blott så-
som väckande, utan äfven för att vinna utred:
ning af; i hvilka punkter resp. föreningar kunde
| stödja hvarandra, .
| De nordiska kvinnoföreningarnes program äro,
| oaktadt de blifvit uppstälda utan miytande af
| hvarandra, nästan de samma öfver allt: Detta
|) utvisar, att de förhållanden och missförhållanden,
| under hvilka föreningarna arbeta, äro likartade.
Genom ett allmänt kvinnosaksmöte borde säle
| des kunna åvägabringas en viss samstämmighet
I i arbete och åtgärder; hvilket dels skulle Verka
uppmuntrande, dels väcka solidaritetskänslan hos
dem, hvilka sträfva till samma mål Solidari-

isynnerhet för oss kvinnor, hvilka på grund”af
vår svaga ställning i samhälle och stat borde
skatta högt den styrka, som en fast samwanslut:

Beträffande tiden för mötet äro vi ense med
Gina Krog uti, att densamma ej bör för långt
framskjutas. Flere tidens tecken tyda nämligen
på, att kvinnofrågan håller på att kompliceras

för träds. — Detta anse vi icke förmånligt för
vår sak och hoppas af ett allmänt möte, att frå-
gan så mycket som möjligt skall blifva återförd
till sin arsprungliga enkelhet: den ena hälftens
af mensklighetens likställande med den andra.

Till samlingsplats har Göteborg blifvit tföre-
slaget, och ur skandinavisk synpunktsynes äfven
o88 denna ort särdeles lämplig på grund af sitt
läge. Men det beror naturligtvis i sista instans
på, hvad man i Göteborg tänker om saken,

Röster från Finland:

tetskänslans styrkande är af icke ringa betydelse

ning och ett konsekvent tillvägagående skänka.

och förgrenas så, att man snart »ej ser skogen -

| förr än vi bär i vår aflägsna vrå taga oss någon |

| förhoppning, att åetsamma måtte vinna anslut. |

Det förefaller "oss, att ett sådant möte |

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:53:27 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/framatgbg/1886/0452.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free