- Project Runeberg -  Framåt (Göteborg) / 1. årgång. 1886 /
22:13

(1886-1889)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Framåt.

ja

T
sedan begagna sig af sina »allianser med högre |
samhällsklasser» för att särskildt i en arbetare- |
fiendtlig tidning ge luft åt sin hätskhet mot den |
sjelfständiga rörelsen bland arbetarna, svarar |
mötet:

att då direktionens vederläggningsförsök af :
socialismer ingenting annat bevisar än direk-
tionens bristande vilja eller förmåga att fatta
den samma, och då arbetareföreningeus utta-
lande för öfrigt endast synes vara ett uttryck för
ledarnes oförsonliga ovilja mot en rörelse, som
i sjelfva verket redan beröfvat dem allt infly-
tande, så protesterar mötet mot arbetareföre-
ningens öfvermod att ännu tro sig i minsta mån
företräda Stockholms arbetsklass samt uppmanar
arbetarna att ännu enigare iän hittills sluta sig
till soaialismen såsom den enda vägen till arbe-
tarefrågans iösning:.

få LJ
Cd

Aterigen den mycket omtalade socialist-
lagen! Göteborgs Handelstidning meddelar föl-
jande ur en veckorapport af K R.:

Att vi möjligen ha att vänta, att regeringen
för nästa riksdag framlägger förslåg till socialist-
lag, är en uppgift, som varit synlig och som
väckt både gensägelse och sympati.

Må det tillåtas er korrespondent att meddela,
hvad han har sig i saken bekant:

Regeringen har länge varit enig om — och
deri må väl hvarje älskare af det lagbundna in-
stämma — att, beträffande socialismens företeel-
ser, en brist förefinnes i vår lag. Dessa förete-
elser äro i vårt land så nya, att de vid hittills
varande lagstiftning ej kunnat tagas i betrak-
tande. Man kan ej lagstifta öfver det, som ej
är befintligt. Nu återigen står man inför en
verklighet, som man ej kan negligera. Här gäller
således att utföra, hvad andra land i behaglig
tid utfört.

Det är nog ej regeringen obekant, att denna
verklighet, som vi stå inför, är — den anarki
stiska socialismen; ett embryo till det vidunder,
som rasar i andra länder. Det är ej mot socia-
lismens jemförelsevis : oskadliga ideologer —
hvilka for öfrigt bära åtskilliga sanningar på |
tungan — man vill lagstifta, det är mot de vilda
teoriernas män, som konsekvent vilja skrida till
vild praxis.

Detta är incen sensaticnshistoria, endast en-
kel sanning. Man tror sig veta, att de oförson-
liga bland socialisterna hålla hemliga möten,
dit ingen katt får komma>, som en framstående
man, på tal om denna sak, uttryckte sig, Hvad
under dessa möten förhandlas, ja, det kan man
föreställa sig, om man ock ej är i tillfälle att
referera det.

Allt är ju i äkta nihilistisk stil!

Man tror gig äfven veta, att penningmedel
erhållas från utlandet i och för bedrifvandet af
den farliga agitationen.

Det må tilläggas, att vederbörande sedan
längre tid tillbaka gjort sig underrättade om
hvad som förhandlas, talas, hvad hotelser som
utslungas äfven på de öppna socialistmötena.

Socialistlagens innehåll? Derom torde vara
för tidigt att yttra sig; regeringen är väl sjelf
ännu ej på det klara dermed. Meningen kan

|| korn från Belleville.

dock ej vara någon annan än den att legaliter
sätta ordningsmakten i stånd att »uppsöka anar-
kisterna i sina hålor», som Gambetta en gång
uttryckte sig om varelser af samma skrot och
Nu står man ju alldeles
laglös gent mot denna nya uppenbarelse.

Jag började med: »att vi möjligen ha att
vänta. Det är ju också möjligt — dock ej tro-
ligt — att regeringen skulle kunna anse det ej
vara lämpligt att nästa riksdag framlägga för-
slag till socialistlag.

-x + +

Föreningen >»Arbetets riddare» i Amerika
eger för närvarande enligt årsberättelsen 4,068
lokalafdelningar med 702,904 medlemmar. I kas:
san har man 560,000 kr.

kd +
+

Kvinliga riddare af franska Hederslegionen.
Den orientaliske forskaren Diewlafoy’s unga hustru
har utnämts till riddare af Hederslegionen för
deltagandet i sin mans arbete. Under de afho-
nom med mycken framgång gjorda utgräfnin-
garne i persiska kungapalatset har hon varit
honom ett ovärderligt biträde. Samtidigt med
att hon sysselsatte sig med arkeologi, lärde hon
sig landsspråket, de olika dialekterna inbegripna,
så- att det var hon, som underhöll förbindelsen
med de 400 arbetarne, araber och perser, och
utdelade befallningarne till dem.

Antalet kvinliga riddare af Hederslegionen
är mycket inskränkt, hvarföre utmärkelsen an-
ses så mycket större för kvinnor än för män.
Förutom åtta barmhertighetssystrar är det blott
fem fransyskor, som bära nämda orden: madame
Diewafoy, i egenskap af forskare, målarinnan
Rosa Bonheur och tre kvinnor, hvilka utmärkt
sig under fransktyska kriget. Dessa äro: frk,
Juliette Dodu, telegrafist, hvilken genom afskä-
randet af telegraftrådarne räddade en fransk
truppafdelning, marketenterskan Therese Jarethout
och madame Hary-Gross, direktris för ambulan-
sen i Hötel de Ville i Paris.

Rx -z r

Fra Nanna Bendixson, dotter till August
Sollman, publicerar till julen en af henne illu-
strerad och berättad saga om >Skogstomten>,
hvilken med sina smakfulla och näpna kolore-
rade bilder torde fullt kunna mäta sig med de
erkändt förträffliga engelska barnböckerna,

x kd

3:

Björnstjerne Björnson har för icke länge
sedan skrifvit en artikel i Verdens Gang öfver
en fransk bok L’irreligion de Vavenir, étude de
sociologie par Guyaw. I denna artikel säges, att
kvinnan icke är benägen för mera öfvertro och
fördom än mannen, ehuru hennes tankeförmåga

I i det abstrakta i allmänhet ännu icke kan jäm-

föras med mannens. Hon har mera sinne för
det, som slår an på inbillningen; derför har hon
större behof af myther och ceremonier. Men
den gång det var fråga om att utbyta den ståt-
liga katolska gudstjensten mot den protestantiska,
då stod kvinnan ändå inte efter. En rik inbill-
ningskraft behöfver icke föra till vidskeplighet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:53:27 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/framatgbg/1886/0457.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free