Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8 Om djurskyddet, sedt från vegetarisk ståndpunkt. och om wvivisekticnen.
Fransosen Beéclard säger: »experimenten
på djur stå i värde under de patologiska iakt-
tagelserna på menniskor, tillfölje af derubb-
ningar i blodsirkulationen och hela organis-
men, som stympningarne medfört.»
Den vida berömde prot. Ludwig i Leipzig
säger: »djurexperimenten kunna först då mot-
svara sitt ändamål, när djuren befinna sig i
högsta välmåga», och på ett annat ställe: |
»ju mer det djur, med hvilket experimente-
ras, närmar sig tullt normalt tillstånd, dess
större värde vinner försöket.» Det måste
anses som en utveckling i vår konst att tör-
minska vidden af de plågor och sår, som till-
fogas djuret.» —- —
Omvändt måste ur dessa yttranden följa,
att alla vivisektionens experiment måste vara
så mycket värdelösare för vetenskapen, ju
mer offerdjuren genom vivissktorernas ingri-
pande aflägsnas från sitt normala sundhets-
tillstånd. Nu föreställe man sig det tillstånd,
hvari de djur försättas, som undergå hjern-
operationer!
Hör friberre Ernst v. Webers ordi hans
ryktbara bok, » Vetenskapens tortyrkammare: »
Är det öfverensstämmande med sund lo
gik att göra iakttagelser på så gräsligt stym-
pade organismer?
Det är att glömma, hvad en organism är:
ett högst konstrikt maskineri, ett enhetligt
något, hvars smådelar med största noggran-
het passa in i hvarandra. Och då är också
klart, att genom skadandet och ännu mer
genom borttagandet af någon del det hela
skall råka i förvirring.
Med rätta har blifvit sagdt, att dessa för-
sök äro lika så vansinniga, som det skulle |
vara att experimentera med en menniska,
hvars mage och lefver man förut utskurit
och hvars hjerna man stympat.
Eller hur kan man tro, att efter slika in-
grepp i en organism de öfriga delarne skola
kunna fungera normalt?
I en vivisekerad kropp blifva de fysiska
funktionerna alltså helt andra än i de sunda,
normala, och dock dragas slutsatser, rörande
behandlingen af sjuka menniskor, ur dessa -
otillförlitliga, hvarandra motsägande, bedräg-
liga experiment, gjorda på sjuka djur.
Är ej detta detsamma, som om man droge
slutsatser, rörande behandling af hundsjukdo-
mar, ur experiment på menniskor, hvilka man
beröfvat njurarne eller vissa hjerndelar.
Vulpian säger också: »experimentalpato:
logien är absolut urståndsatt att hos djuren
| frambringa äkta menskliga sjukdomar; den
kan såra och stympa men ej väcka sjukdom.» |
| Af en följd försök, företagna af prof.
| Couty i Rio Janeiro, framgår alldeles tydligt,
| att själsfunktionernas lokalisation, denna hjern-
| fysiologernas älsklingssats, helt enkelt är en
| illusion.
Denne har förstört bjernan på 36 apor
och 40 hundar utan att finna Munks’ och
| Goltz” uppgifter bekräftade. Genom att ut-
| sätta hiernans yta för elektriska strömmar
| fann han sentra än bär än der, ja, hos sam-
| ma djur vandrade de från ett ställe till ett
| annat, så att etter 15—-30 minuter ett sen-
| trum hade ett helt annat läge än förut.
Alltså synas de otaliga stympningar, ge-
nom hvilka man sökt fastställa de olika plat-
serna för olika själsfonktioner, ba varit till
| ingen nytta.
| Så alldeles olämpliga tyckas derför ej dr
| Grysanowskys ord vara, då han säger, att
| till grumd för den vivisektionela undersök-
| ningsmetoden ligger en rå, ovetenskaplig, ofi-
| losofisk åskådning.
Och den engelske fysiologen dr Lawson
|
|
| Tait fördömer vivisektionen med följande ord:
| »vivisektionen är onyttig och leder vilse, och
det är i den sanna vetenskapens intresse att
sätta en dam mot hennes vidare utveckling,
| på det att derigenom vetenskapliga forskares
| energi och skicklighet må länkas in på bättre
| och säkrare banor.»
i Vi vilja ej här fördjupa oss i skildringen
jaf den ömkliga tvedrägt, atundsjuka och smut-
| siga täflan, som råder mellan vivisektionens
koryféer.
| Prof. Goltz ord: »sällan äro två hjernfy-
siologer af samma åsigt i samma sak», äro
tyvärr en sanning.
Den beryktade vivisektorn Flourens säger
om en kollega Magendie: »Magendie har off-
rat 4000 hundar för att lära känna skilnaden
mellan rörelse- och känselnerver, efter detta
offrade han åter 4000 andra hundar för att bevisa,
att han tagit miste vid sina första experiment.
Jag har måst upptaga experimenten för att
visa, att Magendie’s första mening var den
riktiga, och för detta ändamål har äfven jag
måst offra ett stort antal hundar,»
| Det synes, som om desse herrar borde.
vara mindre snara att lyckliggöra verlden
| med sina hypoteser, hvilkas hållbarhet lär-
| jungarne i verldens alla vrår anse sig böra
| pröfva på tusentals olyckliga djur,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
