Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SSC
SITS LES BJ EN
ARD FT BOTA
SES
FRAMÅT
SH LIDSKRINT AE
UTGIFVEN AF
GÖTEBORGS KVINLIGA DISKUSSIONS-FÖRENING.
|
On AJ Döm inge ingen ohörd. PGA
SFTI SA Fr: - KM
Fri lad.
[218
VE = UU JA Genom skäl och motskäl bildas ölvertygelser: 2 JARRE Ale
fESES
Ansvang utgifvare och |
redaktör |
Alma Åkermark. |
N:r Fö
I
| Pris: Kr 3,50 pr år,
| Andra årgången,
| 1887.
UWnionskrågan från norsk sunpunkt.
AT AN St
Aretander.
(AF förf. själf öfverflyttad på svenska.)
(Fortsättning och slut från föregående munmer.)
TV:
I Norge hade intet af allt detta väckt
något egentligt uppseende. Statsrådsförhand-
lingarne kommo icke till allmänhetens känne-
dom, och man var viss om, att den svenska
venstern, som med deltagande följt vår för-
fattningsstrid, icke numera hade för afsigt att
rubba den mellan båda rikena enligt Ske
akten faststälda likställigheten. Mans ville i
Norge för intet pris företaga något, som kunde
se ut som en motsägelse emot Sveriges obe-
stridliga rätt att förfoga öfver sin grundlag
efter godtfinnande.
Den 9 juni 1885 förhandlades den nor-
ska regeringens förslag i stortinget, och här-
vid uttalade statsminister Sverdrup bl. a.
att den ifrågavarande grundlagsbestämmelsen
var den väsentliga utgångspunkten för en
senare öfverenskommelse mellan -rikena. Den
borde antagas, äfven om man i Sverige ej
ville ingå på den bebådade riksaktsändringen.
Norge tog därmed saken i sin egen hand,
och emedan Sverige på egen hand ändrat sin
grundlag, hade wi rätt att göra detsamma.
Vi borde begagna denna vär rätt. Ville Sve-
rige "icke finna sig i ett så rimligt uppgö-
rande, måste det förefinnas fiendtliga element,
och då vore det bäst, att faran bletve känd.
I annat fall skulle öfverenskommelsen vaära
ett steg på den väg, man måste följa för att
uppnå ett aflägsnare, men oeftergifligt mål.
Underhandlingarne mellan de båda rege-
ringarne togo sin början, och i Norge afvak-
tade man lugnt och stilla deras utgång. I
Sverige deremot hade redan regeringsförsluget
och förhandlingen i det norska stortinget
väckt en storm af ovilja. De »norskätande»>
tidningarne sökte upparbeta en folkopinion
emot förslaget, hvilket betecknades som för-
nedrande och outhärdligt för svensk patriotism.
Att ingå på detsamma skulle vara att förlora
den enda statsrättsliga förmån, som Sverige
ägde gent emot den forna »danska provinsen»,
det sista vitnesbördet om, att Norge var ett
eröfradt land, kort och godt, alla de gamla
kända rösterna från sextiotalet läto åter höra
sig. Regeringens organ, »Stockholms Dagblad»,
sökte väl att nedtysta dem, men på ett sätt,
som lät befara, att de pågående underhand-
| lingarne tyvärr skulle blifva fruktlösa. Detta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
