- Project Runeberg -  Framåt (Göteborg) / 2. årgången. 1887 /
119

(1886-1889)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Framåt.

119

| Utgifter:

Bidrag till arbetsbyrån 400: —
Diverse annonser STRESSAT NG Se So
FOR SJÖKA IN FEN syn elen SÖ
Tryckalster 102: —
För valanvisningar med
MÖRSELSG eo ral gel SYNAR AE CASE ENA EE
| Summa 759: 93
-Behållning . 1,060: 55

Summa 1,820: 48

Sedan revisionsberättelsen upplästs och
déeharge meddelats såväl föreningens eko-
nom som direktionen för arbetsbyrån, skreds
till val af föreningens funktionärer. Dervid
valdes till ordförande: tru. Z. Löfgren och,
sedan fru Heikel undanbedt sig återval, till
vice ordförande fru Z. Sjöström, sekreterare
fröken A. Hjelt, ekonom fru O. Aspelin. Till
revisorer utsågos: fru M. Schauman och frö-
ken R. M. Boije.

Till direktion för arbetsbyrån valdes:
fruarna O. Aspelin, A. Borgström, J. Lang,
E. Sjöström och fröken A. Hjelt.

Göteborgs Kvinnoförening. Vid sammanträ-
det sistl. 17 mars förelåg till öfverläggoingsämne:
om barns användande till tidnings kolportering. Bt-
ter förutgånget meningsutbyte enades mötesdelta-
garne om, att föreningen skulle vidtaga åtgärder i
syfte att motverka det i hög grad demoraliserande
inflytande på bärnen, dylik sysselsättning medför.

Efter diskussionens slut framförde fru Maria
Almquist en uppmaning från Drägtreformföreningen
till Göteborgs Kvinnoförening att verka för att lifli-
gare intresse vicktes för nämde förenings syfte. I
sammanhang härmed upplästes följande af medicine
kand. Karolina Widerström hållna inledningsföredrag
till diskussionen vid Drägtreformföreningens allmänna
möte i Stockkolm sistl; 29 okt.

Några ord om kvinnodrägtens reformerande.

Mången tänker nog: »hvarför i all verlden har
man börjat bråka så mycket med våra kläder? Är
det en fråga af sådan vigt, att man derför skall be-
höfva bilda föreningar, hålla möten och skrifva böe-
ker? För rosten, den ifvern lär väl ej räcka länge;
fn hvarje annan modesak är den förbi om en
id»,

Ja, hvad denna förening beträffar, så vill jag
ej om den uttala någon spådom, huru godt lifsgry
den än tycks ha uti sig. Dess bästa öde vore otvif-
velaktigt att göra sig sjelf obehöflig, sedan dess
idéer och anda trängt igenom och ingått i det all-
männa medvetandet. Hvad deremot sjelfva -saken
beträffar, skola några reflexioner visa oss, att sjelfva
dess natur måste komma oss att tro på dess fram-
tid, äfvensom att dess vigt är sådan, att den for-
drar mer än en blott flyktig uppmärksamhet.

Sträfvandet att reformera qvinnodrägten är ett
äkta barn af vår tid; det står i ett nära organiskt
nmanhang med en hel del andra af tidehvarfyets

karakteristiska företeelser. Inom snart sagdt alla
områden, inom vetenskapen, konsten, literaturen finna
vi såsom ott genomgående drag sträfvan efter reali-
tet; vi vilja utleta tingens och företeelsernas natur
genom att observera dem sådana de i verkligheten
te sig, och sedan vilja vi försöka att på bästa sätt
lyda de lagar, vi så funnit. Detta gäller såväl det
psykiska. (själiska) som fysiska området inom menni-
skolifvet och hvad "med detsamma står i närmare
eller fjermare sammanhang.

bland annat har mån äfven närmare studerat
qvinnans andliga och kroppsliga natur; och man har
då först och främst konmit på det klara med, att
hon ej är ett blott könsviäsen, utan att hon eger en
hel del rent mänskliga egenskaper: I enlighet här-
med började, såsom vi veta, och pågår alltjomt på
uppfostrans och undervisningens såväl som ock på
det sociala lifvets område lifliga reformsträfyanden.
Helt naturligt har man ock granskat qvinnans när-
maste alldagliga fordringar med hänsyn till ett na-

. turenligt lefnadssätt; och klädedrägten, som i vårt

klimat spelar en så stor rol, har fått sin tillbörliga
del af uppmärksamheten. Att denna fråga skulle
uppstå och blifva påaktad, var så mycket naturli-
gare, som naturvetenskaperua trädt starkt i förgrun-
den på det vetenskapliga området: Studiet af män-
niskokroppen, dess funktioner och lagarne för dem
visade, i hvilket nära beroende: själen står af det
stoft, i hvilket den bor, och har lärt oss att mera
akta detta stoft och ge det dess tillbörliga rätt.

Hvilka fordringar ställer då vår kropp på be-
klädnaden? Svaret härpå synes temligen enkelt, teo-
retiskt åtminstone. Klädernas uppgift är att skyla
kroppen och bibehålla dess värme. Detta böra de
röra dels på ett sådant sätt, att full frihet lemnas
ät alla kroppens organ att på normalt sätt funktio-
nera, dels så att skönhetens fordringar tillfreds-
ställas.

Låtom oss ur dessa synpunkter något betrakta
den nu brukliga drägten.

Skyla kroppen — nå ja, det gör ju den nå-
gorlunda, om vi frånse en del-baldrägter.

Huru är det med dess värmebevarande för-
måga? Jo, somliga delar åf kroppen ha blifvit öfver-
måttan väl skyddade, andra deremot styfmoderligt
behandlade:

Det parti af halsen, der lungspetsarne, de öm-
tåligaste delarne af lungorna, sticka upp, betickes
så t. ex. blott af klädningen; armarne likaledes.
Kring benen, skyddade blott af strumpor och kal-
songer, blåsa vindarne fritt upp under kjolarne. Och
likväl är det af största vigt för en normal fördel-
niog af blodmassan i kroppen, att extremiteterna
hållas varma, för att ej tala om, att bäckenets or-
gan såväl som andra behöfva skyddas mot tempe-
raturvexlingar, något som de så brukliga öppna kal-
songerna ej kunna göra. :

Bålen deremot har blifvit mer än väl försedd ?
man kan knapt ge den nog af västar, magbindlar,
och hvad plaggen allt heta. Det är sant, att bålen
behöfver mera betäckning än extremiteterna, men
oproportionerligt stor får ju skilnaden ej vara.

Komma vi så till klädernas negativa egenskap,
att ej utöfva något funktionsstörande inflytande på
kroppen eller något dess organ, såfinna vi den ännu
mindre realiserad.

Att snörlifvet, då det sitter hårdt, är genom
den starka hopklämningen förderfligt för bröstets,

1

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:53:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/framatgbg/1887/0145.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free