- Project Runeberg -  Framåt (Göteborg) / 2. årgången. 1887 /
121

(1886-1889)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ERA

VI
> TIDSKRIFT

UTGIFVEN AF
GÖTEBORGS KVINLIGA DISKUSSIONS-FÖRENING.

VEG SkanboV (CIA : a WES
(BET VU | Genom skäl och motskäl bildas Sfvertygelser.. j 2) ; 7
veESesS =5sesÅs.
Ansvang utgifvare och / Pris: Kr 3,50 pr år.
Ner & redaktör 15 April. Er
Alma Åkermark. Andra rärgänEen;

Förstånd och hierta.

Jag mins, att det var med en gillande smäll,

Min digra lagbok en bister kvälk

Slogs ihop af forskande handen —

Som snart inför speglande källarvägg,

Förr’n den ringde på tjensteanden,

Försökte ge ans åt trotsigt skägg

Och behag åt halsduksbanden.

Det var för lösdrifvarlagen,

Mitt studiesällskap för dagen —

Som fört mig ett tuppfjät fram mot mitt
mål —

Jag ville tömma en afskedsskål.

För en gammal bekant, som i rustning ny

Från vår hotfullt jäsande samhällsdy

Med tvång vill befria hvar stad, hvar by,

Der, bofast med nöden i droppande skjul,

En hemlös lätting vill fira sin jul. —

Jag drömde der med det sjeltbehag,

Som föds på en lyktad arbetsdag,

Öfver lag, som lättja betvingar:

Som en uggla med frostiga vingar

Flög lexan omkring i mitt minne

Och isade hårdt mitt sinne.

Der hölls i den straff-fria yrans sal

Om frihetsstraffen så månget tal,

Om arbetstvånget med mera:

Då steg der en kvinna bak svällande stol —
Man sett henne fordom servera -—

m ruin, förr belyst af en smekande sol,
Nu sudlad af frysande lera.

Hon värmde sin hand invid gasen,

Sin blick bland glimmande glasen...

Men tungan tiggde en ensam slant,

Som förföriskt glänste på bordets kant —
Vår Hebes lön för den blick, som log

Ur tiggande öga... Den kände hon nog:
Förr sjelf hon ej tiggde, blott — nådigt tog!
Ett nej —– Då hyväste ur gäckadt bröst
En samhällsförbannande spådomsröst,

När tiggarsystern på nytt drog ut

Mot hånande öden med hvässadt spjut.
Så hväser ormen som gsåras.

Men der inne det började våras:

Min lexa flög ut ur mitt minne,

Och -— isen smalt i mitt sinne.

Gustaf Westman.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:53:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/framatgbg/1887/0151.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free