- Project Runeberg -  Framåt (Göteborg) / 2. årgången. 1887 /
126

(1886-1889)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

126

Från Amirika.

»Jag kan skrifva och tiga.»

»Ja, men det är något annat i vägen
först och främst. Det är blankt omöjligt för
ett fruntimmer att tala till punkt på 5 mi-
nuter... talet. får inte ta mer än 5 minuter,
ser du, Molly. Åhå, jaja! lycklig du, som
slipper!»

>Som du vill, min vän! Du reder dig
nog” så bra sjelf.»

Och mrs Jeffrey log i smyg mot ett ga-
pande svalg i mr Jeffreys strumpa, som hon
skulle stoppa, innan hon gick till hvila.
Eldflugorna spökade ute på marken, det dof-
tade nyslaget hö och lindeblom om hvart-
annat. Mr Jeffrey tömde pipan och kröp till
sängs, somnade och snarkade snart så, att
det lät i sängkammaren som ett sågverk i
full gång. På morgonen var det första han
sade: »Molly du, om du bara hade hört mig
—- det gick med glans — de klappade som
vilda af förtjusning — de hurrade sig hesa.
Jag drömde jag höll mitt Fjerde-Juli-tal med
kläm, och detta på 4 min. och 55 sek. Ahå,
jaja — det var en dröm.»

Middagsbordet var afdukadt, den tråkiga
diskningen öfverstånden, och nu skulle ker-
ningen börja i källarens svalka. Ett åkdon
stannade vid grinden, en gammal herre steg
ur, - band” hästen vid stolpen och gick upp
till stugan. Den lilla frun, klädd i ljus
bomullsklädning och hvitt förkläde, kom emot
honom med utsträckt hand och ett gladt 1e-
ende. »Välkommen, herr lagman. Sitt ned
der i gungstolen och berätta, hur-det står
till hemma hos Er. ’Mr Jeffrey är utei höet...
om ni vill tala med honom, så...»

Jag for förbi honom helt nyss. Jag är
på väg till Pinelake för att sätta upp ett
testamente, men får jag icke något att dricka
i den här ohyggliga hettan, så lemmnar jag
lifvet, innan jag hinner fram till testatorn i
Pinelake. Söta mrs Jeffrey, har ni ett glas
vatten att bjuda mig?»

»Genast. - Sitt ned och var hemmastadd!»
Hon försvann och kom straxt tillbaka med
en tillbringare Triskt källvatten. -»Det är
skada, att ni inte kan stanna, herr lagman,
för längre fram på eftermiddagen kunde jag
bjuda på kernmjölk. Titta in på hemvägen,
så är ni snäll, och håll tillgodo med kvälls-
varden och kernmjölken. Mr Jeffrey skulle
också bli förtjust att få språka med er en
- stund. Jaså, ni for förbi mr Jeffrey?»

»Ja bevars.» Det ryckte till i lagman-

nens mungipor, som om han mindes något
lustigt. »Han höll tal till höstackarne ute
på gärdet. »Mina damer och herrar! denna
dag som... denna dag...» oeh så kom han
aldrig längre och högg förtvifladt i vålmarne
med högaffeln. Jag måste le, men jag skänkte
honom i förbifarten mitt uppriktiga delta-
gande, ty jag är i samma klämma.» Doma-
ren härmade på godmvodigt sätt sin väu Jeff-
reys talareförsök. -»Dessa Fjerde-Juli-tal äro
ett otyg, skall lilla frun veta: Det går väl
an första gången, då det har nyhetens behag
som i Jeffreys fall. Men vänta hara, tills
han torgfört samma vara i tjugo år som jag,
Då blir man led på Fjerde-Juliståten» Han
log och hon log.

s»Jag har erbjudit mr Jeffrey att laga
talet för honom efter mitt pannkaksrvecept —
men han ville inte.»

» Ville inte? Du store Sankt Göran. Bjud
någon annan på den försmådda pannkakan!
Bjud mig, till exempel!»

ȁh, herr lagman, man bjuder ej bagare-
barn på bröd.»

»Jo- jo men, söta snälla frun, gör det!
Tackar ödmjukast! Jag bugar mig gerna för
att taga upp smulor från den rike mannens
bord. "Men kom ihåg... bara fem minuter,
eljes ... Han hotade med fingret.

»Eljes blir det vidbrändt, jag förstår»,

afslöt hon. »Men hör nu, mr Burns, det
skall bli ett spratt för mr Jeffrey. Ni får
tala om det för honom när som helst efter
den fjerde, men icke förr.»

»Jag skall tiga som en mur, om nt kan,
mrs Jeffrey. Vill ni skrifva det, medan jag
far och sätter upp testamentet? Då får jag
taga ert manuskript hem med mig i kväll
och läsa öfver.»

Omöjligt — affärerna gå först — jag
måste kerna smör.»

»Look here! Om ni skrifver talet nu,
så skall jag åtaga mig kerningen.»

Den gamle herrn var tfiktigt upptänd.
Han och den lilla frum skrattade så godt åt
byteshandeln: De afslöto kontraktet genom
att taga hvarandra i hand och skredo genast
till verket. Lagmannen band hästen under
ett skuggigt träd och tänkteisitt stilla sinne:
Testatorn tål att vänta en stund — kernin-
gen tar väl inte så lång tid — det är bara
ett lätt fruntimmersgöra. Ombyte förnöjer
sinnet. Det skall i alla fall bli roligt att se,
hur den söta lilla frun reder sig på hal is.

Situationen var således följande: Hästen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:53:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/framatgbg/1887/0156.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free