Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Framåt.
133
psykologiska synpunktens herradöme i dikt-
ningen "gent emot den moraliska. Man kan
göra detta på åtskilliga sätt. Man kan först
och främst använda motståndarens eget va-
pen till att slå honom sjelf, ställa sig på
den utilitariska ståndpunkten och framhålla,
att lösningen af alla samhälleliga och andra
problem förutsätter kännedomen om mennisko-
naturen, samt att den författare, som verk-
ställer en rent psykologisk undersökning och
utredning, gör en vida större insats i ut-
vecklingsarbetet än den som spekulerar ut
en lösning på en eller annan af lifvets svår-
tydda gåtor genom att spela tärning med de
abstrakta teorier, hvari samtidens forsknings-
resultat. afsatt sig, och de tomma slagord, i
hvilka dagens vetande inklämts. Man kan
vidare framhålla, hurusom ett psykologiskt
diktverk mycket väl kan i sin massa in-
smälta spörsmål och bringa dessa i diktnin-
gens konkreta form, då deremot för den kon-
sekvente försvararen af problemliteraturen en
tendenslös roman eller ett indignationsfritt
drama är ett nonsens, och sålunda konsta-
tera den psykologiska synpunktens större om-
fång. Och slutligen kan man fästa sig vid
det rent artistiska elementet och betona till-
varon i menniskonaturen af en mot detta
svarande sida, en förmodligen rent fysisk
disposition, speciella organ, hvilkas verksam-
het yttrar sig i de artistiska rörelserna, pro-
duktivt eller receptivt, samt sålunda vindicera
den exklusivt artistiska synpunktens berätti-
gande.
Allt detta gör att jag tror, att dessa
problemiherrar och indignationsdamer, hvilka
sakna konstnärlig individnualitet och gå om-
|
kring med den döda artistiska punkten i sitt
hufvud, hellre borde skrifva broschyrer och
afhandlingar än konstruera romaner å la
hvilket skulle bevisas -med marionetter till
bevisningsmaterial eller spika samman klum-
piga dramatiska träställningar.
Och så ber jag hr A; OC. riktigt inner-
ligt att, derest han ämnar svara, försöka för-
stå och fasthålla utgångspunkten och målet
för diskussionen samt den uppfattning af be-
greppen vetenskaplighet, konstnärlighet och
tendens, som jag nu utvecklat i allra största
korthet och allmänhet.
Ola Hansson.
G (2
ER
Herr G. af Geijerstams föreläsningar
i Helsingfors.
(Eref från Helsingfors.)
ka ryktet visste berätta, att den både i
20; Sverige och här välbekante skriftstäl-
AS laven G. af Geijerstam skulle på vin-
tern. inträffa i Helsingfors för att här hålla
en serie föreläsningar om den nyare svenska
literaturen och nutidens moderna författare af
den realistiska skolan, mottogs denna nyhet
med nöje och intresse al en stor del af den
bildade allmänheten och särskildt af det unga
släktet, inom hvilket herr Geijerstam har en
hop vänner och beundrare.
Herr Geijerstam anlände hit i medlet af
februari, och redan hans första föreläsning
var talrikt besökt af en- animerad publik.
Herr Geijerstam besitter en särdeles god före-
läsaretalang, alt hvad han kommer fram med
är klart tänkt och klart sagdt, och han in-
gjuter äfven en värme däri, af hvilken han
själf är besjälad, och som gör, att man med
lifligt intresse följer hans föredrag.
Ehuru de författare, herr Geijerstam valt
att omtala, långt ifrån äro populära här i
Finland, ja, snarare motsatsen, väcktes dock
hos många rätt mycken sympati för dem,
tack vare hr G:s föreläsarförmåga och de nya
synpunkter han gaf oss, rörande herrar Strind-
bergs och -Zolas literära verksamhet. Att
dessa författare -här förut egde beundrare är
säkert, men den stora mängden hafva de
dock ej lyckats göra emottagliga för sina
realistiska åsikter. Emellertid mottogos herr
G:s föredrag med lika stort intresse af all-
mänheten, ända” till dess han kom till det
fjärde, då hr G berörde en ganska ömtålig
fråga, den i vår tid så mycket omtalade och
omtvistade -sedlighetsfrågan. Hade det varit
ett federationsmöte, så hade man varit beredd
på att få höra diverse svårsmälta ord och
meddelanden, men nu satt man där utan
aning om hvad som förestod: Vi äro här
ännu ej vana vid att höra slika saker så
oförblommeradt diskuteras inför en publik af
unga och gamla, herrar och damer:
Herr Geijerstam började den fjärde före-
läsningen med att på sitt vanliga liffulla sätt
skildra fru Edgrens författarevärksamhet, hvil-
ken i Finland följts med stort intresse, ty
få äro de bildade personer här, som icke ha
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
