Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
156
Materialism och teosof.
innehåll. Detta innehåll är visserligen äfven
i det vakna, normala tillståndet fullständigt
närvarande för oss; men största delen deraf
kommer icke till medvetenhet, emedan - det
neutraliseras af andra, starkare intryck. Stjer-
norna lysa ju om dagen så väl som om nat-
ten, men vi se dem ej förr än solen gått
ned. Vore gränsen mellan själslifvets sol-
belysta och dess dunkla område orörlig, så
skulle vi om det senare ingenting veta. Men
i företeelser af ifrågavarande slag, ja i viss
mån redan i den vanliga drömmen, nedflyttas
denna gräns — »medvetandets tröskel» —
hvarigenom äfven det dunkla området blir
åtkomligt för vetandet.
På denna väg komma vi till insigt om,
att vårt egentliga, djupare, innehållsrikare
»jag» är just det, som ligger nedanom med-
vetandets tröskel. Det är oupplösligt före-
nadt med all-lifvet i universum och derför i
sina yttringar i viss mån frigjordt från tidens
och rummets inskränkningar. Det är äfven
upphofvet till den kroppen gestaltande lifs-
processen, till näringsprocessen och till hvad
man kallar naturens botande kraft. Detta
»jag» är menniskoväsendets egentliga, oför-
störbara kärna, den lifsgerund, ur hvilken det
kroppsliga framgår.
+ x
sk
I den andra serien visade föreläsaren,
huru dessa psykiska forskningar ha inom
den vetenskapliga verlden ledt till -en helt
annan hållning än förr gentemot en sådan
rörelse som spiritismen. Han redogjorde för
dennas uppkomst och utbredning och för de
hypoteser, som blifvit framstälda till förkla-
rande af de spiritistiska företeelserna. Han
visade, att hvärhelst dessa företeelser gjorts
till föremål för en omsorgsfull och allvarlig
pröfning, hafva de, åtminstone till en stor
del, blifvit konstaterade såsom fakta. Han
framhöll, att om än blott en ringa procent
af dem vore fullt bevisad, så måste detta
förändra hela vår verldsåskådning. Spiritis-
men banar väg för en filosofisk och religiös
omgestaltning —-icke just genom att bringa
oss budskap från de aflidnes andar, men
genom att låta oss blicka djupare in £ men-
niskosjälens- hemligheter, genom att på ett
åskådligt, för alla fattligt sätt lägga i dagen
det andligas makt öfver det kroppsliga. Kon-
staterandet af tillvaron af magiska krafter hos
menniskan knyter en förbindande länk mel-
lan det kända och det okända och vidgar
vyerna öfver mensklighetens historia — sär-
skildt religionshistorien, der de store vägbry-
tarne för nya sanningar framstå såsom ut-
rustade med sådana krafter.
+ x +
I den tredje serien redogjorde föreläsa-
ren för den storartade andliga rörelse i våra
dagar, som på ett hittills ensamstående sätt
girver oss nyckeln till alla de magiska före-
teelserna på natur- och själslifvets områden,
på samma gång som hon låter oss skönja
den röda tråd, hvilken genomgår verldens
alla olika religionsformer — den nya teoso-
fien.
Grundtanken i denna lära — den nu i
föryngrad gestalt återuppståndna forn-ariska
vishetsläran — sammanfaller i sjelfva verket,
anmärkte föreläsaren, med innehållet af den
gamla delfiska inskriften: »känn dig sjelf»,
då detta tages i sin mest omfattande bety-
delse såsom en maning till menniskan ej blott
att lära känna den medvetna delen af sitt
jag, utan äfven att ransaka jagets dolda in-
nandömen. Den vesterländska vetenskapen
har — gående fram genom induktion från
de fem sinnenas förnimmelser — åstadkom-
mit stora ting, men den har misslyckats i
försöket att på denna väg lösa tillvarons gåta.
Den gamla ariska vishetsläran har — gri-
pande äfven det blott på intuitionens väg
gifna -— kunnat lemna ett vida rikare och
fullare”svar på frågan: »hvad är menniskan?»
I motsats till den vanliga itudelningen af
verlden och menniskan i ande och materia,
själ och kropp, vet hon af blott en princip,
en substans, men som i denna företeelsernas
verld differentierar sig i sju principer (lika-
som ljuset i sju färger) i en oafbruten serie,
af hvilken ande och materia äro de båda yt-
tersta leden. Midt emellan dem står hos
menniskan den animaliska själen, begärens
och viljans princip. Hon håller i jemnvigt
de tre lägre — kroppen, lifskraften” (den
kroppen plastiskt gestaltande principen) och
astralkroppen (den materiella kroppens eteri-
ska mönsterbild) — och de tre högre — den
menskliga’ själen (intelligensens princip), den
andliga själen (den intuitiva principen) och
anden. Af de sistnämda har endast den in-
telligenta principen —- det diskursiva tänkan-
dets — ännu blifvit fullt aktuel. Det är
den, som utför och leder kulturens hvardags-
arbete. Men den intuitiva principen — ehuru
ännu outvecklad, dunkel och hufvudsakligen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
