Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Framåt. 157.
framträdande såsom aning, känsla, fantasi —
är redan nu framåtskridandets egentliga drif-
kraft. Vid hvarje ny insats i odlingsarbetet,
vid hvarje vändpunkt i utvecklingen, blixtrar
den fram och bryter sig igenom hos vägröd-
jande, genialiska personligheter eller hos fol-
ken sjelfva i ögonblick af hög hänförelse och
leder kulturen in på nya banor.
Men teosoferna motse en tidsålder, då
inom menskligheten äfven "den intuitiva prin-
cipen skall ha utvecklat sig till full aktuali-
tet och harmoniskt sammanslutit sig med in-
telligensens. Inträdandet af denna tidsålder
föregås af en intensiv, fruktansvärd, aldrig
hvilande kamp mellan den ensidigt förstånds-
mässiga riktningen och den, som vill göra
intuitionens rätt gällande. Denna strid skall
— enligt en bland teosoferna allmän väntan
— redan före slutet af detta århundrade
komma till en afgörande vändpunkt, en kris,
från och med hvilken den intuitiva riktnin-
gen skall vara den framåtgående och seg-
rande.
Den menskliga utvecklingen fortskrider
ej med jemna steg och likformigt hos alla.
Några individer gå alltid före de andra. 9Så-
lunda vet ock teosofien att tala om menni-
skor, hos hvilka de intuitiva förmögenheterna
redan kommit till en sådan utveckling, som
de hos menniskoslägtet i dess helhet först i
en kommande tidsålder skola uppnå — adep-
terna (i Indien benämnas dessa Mahatmas
d. Vv. 8. »stora själar). Dessa kunna derför
medvetet och fritt åstadkomma samma slags
magiska fenomen (ja än större) som hos me-
dialt utrustade personer (sensitiver) framträda
omedvetet och ofrivilligt. Men dessa feno-
men ha för teosofien ingen betydelse i och
för sig sjelfva, utan endast såsom ett »gif
akt», en signal från högre verldar inom oss,
bådande det stundande genombrottet af hit-
tills hos oss slumrande krafter.
Den stundande störa striden mellan det
ensidiga förståndet och intuitionen skall till-
lika blifva en strid mellan det onda och det
goda så tillvida, som afgörandet mellan båda
ligger mindre inom det begreppsmässiga tän-
kandets än inom det omedelbara förnimman-
dets, intuitionens område. Samvetet är in-
tnuitionen inom det praktiska. Teosofien vill
ej blott vara ett vetande om det osinliga,
utan äfven vishet d. v. s. ett praktiskt, lifvet
pånyttfödande vetande. Hon är derför väsent-
ligen religiös. Men hon är icke en religion
i den mening, att hon skulle vilja ställa sig
vid sidan af eller undantränga de gamla re-
ligionerna. - Hon betraktar religionen icke så-
som någonting, som kan öfverflyttas från en
menniska till en annan genom något slags
teoretisk framställning, utan fastmera såsom
något, hvartill menniskan endast genom sin
egen lifserfarenhet kan komma, något, som
måste vara af henne sjelf upplefvadt, så vida
det för henne skall hafva någon verklighet
alls. - Teosofien erkänner i hvarje religions-
form en kärna af sanning och uppträder icke
fiendtligt mot någon, för så vidt den ej för-
klarar sig för den enda sanna. TI krafvet på
sjelfviskhetens öfvervinnande såsom”oundgäng-
ligt för utvecklingen af de transcendentala
principerna i menniskans väsen (den andliga
själen och anden) och i det härifrån oskilj-
aktiga betonandet af solidaritetsgrundsatsen,
det allmänt menskliga broderskapet, öfverens-
stämmer teosofien helt och hållet med Jesu
religion. Äfven från teosofiens ståndpunkt
blir Kristusidealet det högsta tänkbara.
Xx x
ok
Särskildt med anledning af föreläsnin-
garne om >»själslifvet i ny belysning», hvilka
d:r von Bergen sedermera förnyade i Sunds-
vall för en talrik publik, yttrar »Sundsvalls
Tidning» (den 24 mars), att det »fordras ej
ringa mod att offentligen taga till ordet på
ett område, som af den ytliga fåkunnigheten
och fördomsfullheten stämplas såsom ett slags
finare form af öfyertro». Huru sant detta är,
synes bäst af de utfall, som i Stockholm rik-
tats mot d:r von Bergens föreläsningar.
Att i de gängse omdömena om mystiska
företeelser på själslifvets område fåkunnig-
het och fördomsfullhet i sjelfva verket spela
en mycket stor rol, är lätt nog att se. Så-
dana mystiska företeelser möta oss i histo-
riens alla tidehvarf — särskildt i hög grad
i medeltiden och början af den nyare tiden
(15- och 16-hundratalet). Hexorna voro =
såsom Du Prel i en särskild skrift på ett
intressant sätt belyst — somnambuler och
medier. Hos dem framträdde fenomen, mot-
svarande vår tids tankeläsning, clairvoyance,
inverkande genom viljans makt på afstånd,
ändringar i kroppars vigtförhållanden m. m.
Den trånga kyrkliga verldsåskådningen kunde
icke komma till rätta med dessa fenomen på
annat sätt än att förklara dem för djefyulens
verk, hvarför också de personer, hos hvilka
de visade sig, blefvo föremål för de grym-
maste förföljelser och dödsstraff. När seder-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
