Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Framåt. 207
om deras uppfostran, förutsatt, att flickorna i
behörig tid bli uppflyttade från en lägre klass
till en högre. För skolflickorna gifves ingen
valfrihet, alla lära eller låtsa sig lära samma
ämnen. Den elev, som med knapp nöd för-
mår inhemta grunderna för svensk rättstaf-
ning, får sina lexor i två eller tre främmande
språk lika så väl som klasskamraten, hvilken
blifvit begåfvad med ett språksinne, som gif-
ver henne kärlek till denna gren af under-
visningen. Hemmen skulle betrakta det som
en orättvisa mot flickorna, om det vore annor-
lunda; derför har det allt mer och mer blif-
vit vana att blott döma om en flickas bild-
ning efter det läroverk, hon genomgått, och
ej efter hennes karaktär och vetande.
Hemundervisningen inrättas ju så myc-
ket som möjligt efter elementarskolornas och
pensionernas läsordning, och liksom dessa
förra äro kopior af gosskolorna, der handens
arbete är bannlyst, så förvisas detsamma från
skolan i hemmet. Läsningen breder sig som
en parasitväxt öfver ungdomens lif och kväf-
ver hvarje vaknande arbetsdrift, och då man
dertill i hemskolan endast begär och har en
enda lärarinna, oftast en ung flicka, för att
undervisa i »alla vanliga skolämnen med språk
och musik», så är detta sakförhållande i och
för sig tillräckligt för att kännteckna arten
af vår kvinnobildning.
Som här nyss blifvit antydt, kräfver en
dylik kvinnobildning, att den fattigare klas-
sens. flickor uppfostras blott och bart till ar-
betshjon, ty någon måste ju förrätta kropps-
arbetet och de husliga sysslorna. Men träl-
ståndets dagar äro förbi — i teorien, och
derföre kunde man ej helt och hållet ute-
stänga de mindre bemedlade klasserna från
tillgång till denna undervisning, som anses
god nog -åt de rikaste. Derför inrättades den
så kallade folkskolan i samma anda som de
andra undervisningsverken. Läsning blef huf-
vudsaken, examen målet och kroppsarbetet
nästan bannlyst. Nu drifvas äfven de fatti-
gaste föräldrars flickor in i småskolan och
tvingas till lexläsning, innan de kunna tänka,
och innan de inhemtet ens halfva ordförrådet
af skriftspråket, så olikt som det är med all-
-mogens och kroppsarbetarens hvardagsspråk.
Och så drifvas de ur småskolan in i »folk-
skolan», få ännu flera obegripliga lexor; an-
sättas af frågor, hvilkas svar lägges dem i
munnen, men måste enligt skolordningen
kväfva hvarje fråga, som kan födas i deras
kufvade tankar, uppgifva hvarje hopp att
vinna någon lifsupplysning eller förvärfva sig
någon praktisk duglighet utan möjligen i räk-
ning. På detta sätt går flickans tid från
hennes sjette till hennes fjortonde år under
en intresselös och ej sällan rent förhatlig läs-
ning och med stulna fröjder i skolan samt
ständigt af skolklockan afbrutna lekar utom
skollokalen. När folkskolans kvinliga lärjun-
gar afsluta sin skolgång med konfirmatio-
nen, äro de i allra flesta fall så fullkomligt
främmande för kroppsarbete och kvinnoslöjd,
som om de, i likhet med högsalig drottning
Kristina af Sverige, vore uppfostrade till att
styra land och rike.
Det måste vara klart och tydligt för
hvarje menniska, som fäster sin uppmärk-
samhet på frukterna af en dylik kvinnobild-
ning, att för de flesta flickor är skoltiden en
nära nog förspild utvecklingstid, äfven för
döttrar af sådana hem, der man möjligen
skulle kunna bringa något anda och lif in i
en död kunskapsmassa. Hur mycket mindre
fruktbar skall då ej en mycket klen kopia
af en dylik ensidig undervisning blifva för
döttrarne i hem med fullständig kunskaps-
brist. Den lilla flickan, som ej för sig ser
något annat framtidsmål, än tjenstpigans, tar
in sin portion lexor dagligen, men hon sak-
nar i de allra flesta fall alla förutsättningar
för att sätta dessa lexor och den tvungna
skolgången i något förnuftigt sammanhang
med sin omgifning, det verkliga lifvet och
dess kraf. Dessa fattiga, under ’oupphörlig
läsning uppvuxna flickor, hvilka vid femton
års ålder stå ansigte mot ansigte med den
hårdaste kamp för sin utkomst, äro lika litet
rustade för denna strid som fåret mot var-
gen, ty af kunskaper ega de knappt ett spår,
och med sina händer ha de ej fått lära sig
något ordentligt arbete.
Denna stora oförrätt mot den fattiga flic-
kan hämnar sig svårt på samhället. Bristen
på dugliga och anständiga tjenarinnor gör
husmoderns ställning tung och svår, äfven
pm hon sjelf har en längre erfarenhet i hus-
liga sysslor. Är deremot husmodern okunnig
häri, blir den inre hushällningen med hen-
nes och den lika okunniga pigans förenade
ansträngningar ofta en källa till huslig ofrid,
vantrefnad och ruin.
Och detta är dock blott en sida af följ-
derna af en förspild lärotid.
En annan naturlig följd af ett skoltvång,
som tager barnen från hemlifvets mångahanda
sysslor och bestyr, samt från fiickans sjette
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
