Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
208
Nagra tankar om vår kvinnouppfostran.
till hennes fjortonde år binder henne fast vid
griffeltafla och böcker, är, att föräldrarmyndig-
heten slappas på samma gång som ansvarig-
hetskänslan, samt att flickorna uppväxa i en
region, som gör dem främmande för hemmets
både fröjder och bekymmer och dermed äfven
för den rätta huslighetens ande. Lösryckt
från hemmet, söker sig då den unga flickan
ett. annat rotfäste för sitt intresse. Skolan
med dess enformiga kretsgång erbjuder henne
ej ett sådant, det unga sinnet, som blott ut-
vecklas i kritisk riktning, kan ej med sund
hjertlighet sluta sig till någon kamrat, söker
stilla sin trängtan efter deltagande genom
fantastiska vänskapsförbund och sin längtan
efter kännedom om lifvet i starkt kryddade
och färglagda romaner.
Vid hvarje nytt förslag. till en bättre
skolundervisning inskränka reformförslagen
sig vanligen till en del tidsbestämmelser, när
skolan skall börjas och slutas, hur många
timmar i veckan, som måste anslås åt det
eller det ämnet; hvilka språk, som företrädes-
vis böra läsas oc s. v. Vid skolmöten disku-
teras och disputeras om naturlärans nödvän-
dighet framför religionen, och man söker på
båda sidor att tillkämpa sig det största antalet
timmar för det ena eller andra af dessa
två läroämnen. En grundlig och praktisk
skolreform kan dock ej nöja sig med ett så-
dant nytt lappverk på det gamla klädet.
Kvinnornas tillträde till skolrådet måste med-
föra en djupare insigt i sjelfva uppfostrings-
väsendets innersta kärna.
Kvinnan skall peka på hemmet, såsom
hufvudsätet för flickans egentliga uppfostran,
och modern skall återbörda sig rättigheten
att handleda sin dotter i husliga arbeten och
återgifva dessa sin naturliga plats i under-
visningsplanen. Kvinnan skall lära skolko-
mitéerna att se och erkänna, det religionen
är en hjertesak och ett personligt förhållande
till. det högsta väsendet, och ej något läro-
och examensämne med lägre eller högre be-
tyg. Hon skall arbeta på att återgifva reli-
gionen sin rätta rang i skolan med fasthål-
lande af den grundsatsen, att religionsöfnin-
gar måste vara hemmens fria ensak, och att
allt religiöst skenväsende bannlyses från de
offentliga skolorna, på det barnen ej må tvin-
gas till hyckleri och missbruk af heliga ting.
Modern måste kräfva, att alla utanlexor i
kristendom må försvinna från skolorna, och
att kristendomen framställes historisk och som
en lifssak för menniskan, men på samma
gång som ett led i den stora kulturhistorien.
En grundlig skolreform i kristen anda kräf-
ver af den kristna barnskolan enhet i under-
visningen, så att ej det ena läroämnet fram-
ställes i strid med: det andia; barnatanken
må få fast grund och ej slängas fram och
åter emellan motsägande verldsåsigter. Den
bästa kristendomsundervisningen i skolan är
den, att läraren med hela sin undervisning
vittnar om sin tro på den uppenbarade religio-
nen.
Men kvinnan i skolkomitéen må ej
heller glömma, att frihet följer med kristen-
domens ande, och att skolor med hednisk
lifsåskådning må få upprättas för sådana
barn, hvars föräldrar ej hafva något gemen-
samt med den kristna trosbekännelsen. Först
då fullkomlig valfrihet i religionsundervisning
blir antagen, kan man hoppas på en sådan
väckelse i hemmen, att en naturlig vexelver-
kan uppstår emellan dem och skolorna. Och
en sådan vexelverkan är det aldra första vil-
koret för en fruktbärande undervisning.
Det är temligen klart, att en friare, na-
turligare och följaktligen förnuftigare under-
visning pekar i riktning åt enskilda skolor
under tillbörlig opartisk tillsyn samt med be-
höfliga statsunderstöd. Men äfven under nu-
varande förhållanden kan man arbeta derhän,
att flickan tillbringar färre timmar i barn-
skolan, och att barndomstiden ej på ett ona-
turligt sätt förkortas genom en kropps- och
själsförtvinande läsning.
I småskolan må öfverhufvud ingen an-
nan läsning förekomma än sådan, som rent
af har till uppgift att bibringa barnet färdig-
het i att läsa väl innantill. Allt slags kun-
skapsmeddelande måste ske muntligt, och ej
i högtidlig föredragsform, utan i hvardaglig
berättelseton samt med förnuftig frihet för
barnen att göra frågor i ämnet.
I småskolan — när det ej sker i hem-
men — bör man bibringa barnen aktning för
handens arbete och söka förmå hemmen till
att så tidigt som möjligt låta flickorna" för-
söka sig i de sysslor, som hvarje dag före-
komma i alla hem, i hvilka finnas någon
tillstymelse till hemlif. Må flickan lära sig
att anse kroppsarbete som ett oafvisligt vil-
kor för det menskliga lifvet, samt andlig upp-
lysning och bokliga kunskaper som en skatt,
hvilken det är en lycka och glädje att få
förvärfva, men som ej i och för sig berätti-
>”) Förf. ville helst tillägga: och gossarne.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
