Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
"240 En förgrundsfigur. — Från Amerika.
|]
som. lät sig behandla så, utan att en fiber |
inom henne spände sig till motvärn, icke var
ett bättre öde värd. >
Jo, en: märkte det; en rikt begåfvad
man, som lifvet med våld trugat en motsatt
öfvertygelse på. Han såg med kritisk blick
på alla dessa figurer, först på Nora och se-
dan på hennes döttrar. Och han tog till
orda emot literaturens förskrufvade mode-
dockor och uppblåsta, pösande marionetter.
Men konjunkturströmmens: bubblor kre-
verade af harm och dess brusande ville hin-
dra honom "att göra sig hörd.
Detta irriterade. Motgångar och be-
kymmer hade förtärt syret i hans blod, ett
alltför intensivt tankearbete hade bidragit sitt
till att göra honom nervös och bitter- Och
han. skref i stämningens bitterhet, skref så
man tyckte sig bakom raderna se ett i smärta
förvridet. ansikte, och en darrande hand, knu-
ten i kramp: om pennskaftet — — skref om
sill eget lif.
Och som «det alltid plägar ske, då reak-
tionen mot en ensidighet bryter sig fram och
enskild bitterhet kommer till: han slog öfver
i en motsatt ytterlighet.
Ju större motståndet är, dess hetsigare
falla "orden, ju mer ensam upprorsmakaren
står, dess -blindare slår han omkring sig.
Medveten om att hans opposition i grunden
är berättigad, blir han hänsynslös i kampen,
kampens hetta gjuter feber i hans blod och
febern drifver honom ut i paradoxer.
Han glömde att detta rop på trihet och
likställighet i grunden var berättigadt, han
glömde att denna förkättrade literaturriktning
j början, innan trossen skumpade fram på
sina platta fötter, uträttat icke litet för ut-
veckling och framåtskridande.
Han gjorde front mot en riktning i tiden,
men han accepterade dess största fel. Också
han målade halfva mänskligheten svart och
denn andra hälften hvit. Också han glömde
för den lilla skilnaden i kön den stora lik-
heten: all vi äro människor alla.
Det är, som sagdt, både förklarligt och
förlåtligt. Man tappar så läll sin normala
syn i irritationens bitterhet och kampens
hetta... Och vi, som stå objektiva gentemot
båda parterna, skola icke glömma, att han
var den förste pinonieren, som de kreveranda
bubblornas första våta projektiler träffade.
Se igenom det subjektiva skalet af öfver-
drifter och hetsighet; innerst inne är kärnan
frisk och god. Det är icke den absoluta
sanningen — den tro vi icke häller på —
men det är dess relative ställföreträdare: det
trappsteg öfver hvilket utvecklingen skrider
framåt, uppåt.
Detta trappsteg var en gång kvinnolite-
raturen i Skandinavien; den är det icke mer:
Men låt oss icke därför ösa hån och före-
bråelser ut öfver dess representanter, för det
den icke längre är, hvad den var. Låt oss
icke glömma, att också den en gång bröt
sig fram under motstånd och strid, att om
den också urartade på slutet, fick den dock
i början ett godt stycke arbete gjordt.
Det är ingen konst att se felen hos det
som war: Det är så lätl all spela öfver-
lägsen, när man utan egen förskyllan kommil
ett träppsteg upp. Men det är barnsligt att
håna det döda lejonet för i går.
Hvad som kan ursäktas den, som be-
finner sig midt i brinnande strid, anstår icke
den, som kommit till efteråt, som slutit sig
till den segrande parten utan alt ha varit
med om brytningens, öfvergångstidens kamp,
som själf blifvit ett barn af det nya utan att
känna födslovåndans smärta.
Hvarje skede i utvecklingens historia
har söv konjunkturström. Och hvarje rikt-
ning i tiden har sina pionierer, sin hufvud-
styrka — och sin tross.
Axel Lundegård.
Från Amerika.
Bref till Framåt från Cécile Gohl.
Alleghany City, 1SS7.
Prag skall den här gången tala om en
J liten generalska, som står i spetsen för
N Amerikas stående fruntimmersarmé på
ej mindre än 300,000 kvinnor. Jag syftar på
Miss Frances E; Willard, presidontskan tör W.
C. T. U. = Women’s Christian Temperance
Union. (Kvinnors kristliga nykterhetsföre-
ning). — Hemmet är kvinnans sanna sfer, heter
det ideligen: Ja bevars! Erkännes! Men lik-
som fosterlandet värnar mot fiendtliga angrepp,
så måste hemmet, plantskolan för laglydiga
medborgare, värnas mot fiender till dess
fred. Det är förvisso kvinnans sak. Hon
är garnisonen i hemmets fäste, och hon gör
sin pligt, då hon försvarar hemmet med de
vapen som stå henne till buds mot hem-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
