Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
.
Framåt.
259
icke äro här för att roa oss, så låtom oss, om det
behagar er, öfvergå till något annat.
Examinatorerna skrattade; de voro afväpnade
och den unga fröken gick igenom.
Studerande kvinnor vid universitetet i Cam-
bridge ha hädanefter rätt till erhållande af akade-
misk grad. Beslutet härom fattades efter omröstning
med 71 röster mot 65.
Lärarinnorna och eelibatet, I Wien anstränga
sig de dervarande stränga skolinspektörerna att i
skolsakens intresse få gifta lärarinnor (om möjligt
I medelst lag) uteslutna från undervisningsverksam-
heten.
Dessa herrar mena att gifta lärarinnor få allt-
för många andra intressen, hvilka försvaga deras
| nit för skolan. Häremot, med befolkningens bifall,
försvara sig nu de allraflesta af de ifrågavarande
kvioliga lärarekrafterna.
Den 28 maj höll bland annat Lärarinnornas
och Uppfostrarinnornas Förening i Wien ett ganska
animeradt möte på hvilket celibatsaken ifrigt disku-
terades. En fröken Borschitzsky uppträdde och ta-
lade med dristighet för lärarinnornas celibat. Hon
sade bland annat: >»Man ställer med rätta framför
oss valet: lärarinna eller hustru. Jag anser. liärar-
innan för ett så öfver alla småaktiga menskliga
känslor upphöjdt väsen, att hon mycket väl måtte
kunna försaka äktenskapets fröjder för att lefva för
skolan. Jag kan icke fatta hvarföre vi icke skulle
kunna bringa skolan detta offer. Mina damer, jag
frågar er: är det någonting så förfärligt svårt att
afstå från äktenskapet? Jag vill icke bryta stafven
öfver äktenskapet i det hela taget, men säger med
Karoline Pichler: Man skall högakta äktenskapet,
men man skall äfven kunna undvara det.» Detta
tal väckte stor förbittring.
Lärarinnan fru Tang svarade: >sJag tror att
lärarinnorna varit menniskor före examensprofvot,
fortsatt att vara det efteråt och alltid, framför allt
vilja fortfara med att vara menniskor. Af hundra
unga damer till hvilka man hoemstälde att välja: lä-
rarinna eller hustru, skulle de 90 föredraga den
äkta mannen framför skolan. Tärarinneståndet skulle
om de tvingades att lefva i celibat så småningom
försvinna, och inom någon tid skulle man kunna
säga: »Se, der är den sista lärarinnan!» Var det
verkligen någon idé att vilja drifva det derhän att
hvarje ung kvinna vid sitt inträde i utbildnings-
anstalten för lärarinnor afsade sig verlden på samma
sätt, som om hon ginge i kloster : . » (Lifligt
bifall.)
Lärarinnan fru grefvinnan von Ressuguer vände
sig hufvudsakligen mot don uppfattningen att lärar-
innornas giftermål borde vara otillåtet från moralisk
synpunkt. Man kunde tvärtom ha »moraliska» be-
tänkligheter med afseonde på de ogifta lärarinnorna,
ty en ung lärarinnas rykte kunde lätt fläckas, och
cn ung lärarinna kunde lätt begå ett felsteg.
Sedan flera kvinliga talare yttrat sig mot. celi-
batet, beslöts att inför den allmänna lärarinneföre-
ningen framlägga ett förslag om inlemnandet af en
petition mot lärarinnornas celibat.
Juridiska seminariet i Falköping. Undervis-
ningsanstalt i juridik för akademiske medborgare
har magistratssekreteraren, juris utruisque- och filo-
sofiekandidat Olof Hemming, grundat i Falköping
den 1 februari detta år och har undervisningen se-
dan oafbrutet fortgått till den 30 juni 3 ä 4
timmar dagligen. -
Af Juridiska Seminariets berättelse, hvilken
blifvit oss tillskickad, framgår, att hr Hemming
egentligen kommit på idén att grunda detsamma
genom den kännedom han förut tagit om den vid
universitetet i Köpenhamn inrättade sjuridiske exa-
men for ustuderede», och att han, sedan han råd-
gjort med åtskilliga framstående och erfarne män,
skyndat att realisera sin idé, öfvertygad om, att
äfven i vårt land aspiranter till länsmans- och
stadsfiskals-= m. fl. tjenster, affärsmän, godsförval-
tare, tjenstemän vid banker m. fl. skulle ha stor
nytta af att genomgå en kortfattad kurs i juridik.
För att kunna erhålla ett centralt läge och en
plats med billiga lefnadsomkostnader, förlade hr
Hemming sin undervisningsanstalt till Falköping,
hvarest för öfrigt herrar stadsfullmäktige, borgmä-
staren hr O. Brummer och landshöfdingen d:r C.
A. Sjöcerona visade honom stort tillmötesgående.
Till grund för undervisningen i civilrätt, straff-
rätt och processrätt lade hr Hemming endast sjelfva
lagtexten, dock med hänvisning till befintlig literatur.
Allmänna strafflagen blef såsom den mest sy-
stematiska af ifrågavarande lagar till sina hufvud-
sakliga delar först genomgången. Härtill åtgick om-
kring 5 veckor, hvarvefter strafflagen jemte dithö-
rande promulgationslag å måndagseftermidd. under
derpå följande 12 veckor repetionsvis ånyo genom-
gicks. Vid undervisningen i strafflag lades hufvud-
saklig vigt på bestämmandet af de särskilda brot-
tens karaktär såväl med hänsyn till den yttre ger-
ningen som till det psykologiska i brottet. At pro-
mulgationslagens bestämmelser angående åtal och
häktning äfvensom lagars giltighet egnades synner-
lig uppmärksamhet. Genom exempel och anstäl-
lande af diskussioner sökte man föranleda lärjungarne
att med ledning af lagtexten sjelfve utfinna det rik-
tiga, hvarjemte man genom att vid de särskilda ka-
pitlen återgå till bestämmelserna 1 tredje och fjerde
kap. sökte bibringa lärjungarne öfning i dessas
tillämpning.
Efter en allmän framställning af civilrättens
särskilda delar egnades- härpå ungefär 3 veckor åt
lagfarts- och inteckningslagarne, hvilka sedermera
repeterades. För genomgående af handels-, jorda-,
ärfda- och giftermälsbalkarne användes något öfver
3 veckor, hvarvid hufvudsakliga vigten lades på
tolkning och systematiscriog af sagda balkar med
dithörande förordningar. Vid civilrätten hänvisades
lärjungarne för fortsatt sjelfstudium hufvudsakligen
till Nordlings och Oiivecronas arbeten.
Härpå genomgicks det väsendtliga af rättegångs-
balken, hvarvid särskild uppmärksamhet egnades åt
bestämmelserna angående forum, stämning och in-
vändningar samt åt för processen i öfverrätterna er-
forderliga prastanda. tsökningslagen genomgicks
flere gånger ganska noggraut och blef jemväl, i
vissa delar, utförligt diskuterad, hvarefter konkurs-
lagen genomgicks och repetoradoes.
Finansrätt meddelades i kortfattad öfversigt ef-
ter Lindes lärobok med påpekande af vigtigare be-
stämmelser.
Öfver grundlagar och kommunallagar medde-
lades kortfattad öfversigt med anslutning till lag-
texten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
