Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
264
Det unga Frankrike. — Styrka.
kallar sin munorgel. Kranarne, rubricerade
»flåte, cor, voix céleste», kunna öppnas sam-
tidigt, och instrumentet är i ett ögonblick
färdigt att spela. Hvarje likör” motsvarar
med sin smak tonen i ett instrument. =Des
Esseintes dricker en droppe här, en der, spe-
lar på detta sätt hela stycken i sitt eget inre,
kan i sin strupe framkalla hela serier af
skiljaktiga förnimmelser, alldeles analoga med
dem, som musiken ingjuter i örat,
Det är öfver de mystiska djupen i men-
niskonaturen, som Huysmans här kastat glim-
tar, öfver denna gåtfulla »arriöre-fond», hvar-
om Bourget så ofta talat, men hvilken Huys-
mans undersöker mera rent fysiologiskt, denna
innersta kärnpunkt, hvari alla sinnena -sam-
manstråla. Han har i dessa skildringar visat,
hurusom ett innerligt samband eger rnm mel-
lan tvenne olika sinnen, smaken och hörseln,
hurusom dessa båda innerst inne äro ett och
samma sinne, hurusom smakförnimmelser af
en viss karaktär framkalla hörselförnimmelser
af alldeles: enahanda karaktär. Denna sin-
nenas sammansmältning - eller -väsensenhet
känna många menniskor rent instinktlikt —
vi veta exempelvis alla, hur en menniska ofta
kan göra intrycket af en viss bestämd färg
— men Huysmans har verkstält en subtil
analys af detta sinnenas underliga samman-
hörighetslif, och han blottar nästan den fy-
siologiska mekanismen, så att vi se huru-
som hos en menniska med: ytterligt skärpta
och förfinade sinnen en distinkt impuls
på smaknerven fortplantar sig in till sin-
nenas Jlönliga knutpunkt och här i denna
löper öfver på hörselnerven, så att hvad som
förut var en smakförnimmelse nu blir en
hörselförnimmelse.
På samma sätt ådagalägger Huysmans
det faktiskt existerande, men ännu hemlig-
hetsfulla sambandet mellan sinnena å ena
sidan och hjernverksamheten å den andra, då
han skildrar des Esseintes” luktexperimenter.
Des. Esseintes” betraktar parfymeriet som en
vetenskap och en konst, hvilken utbildat sig
i nära slägtskap med de andra konsterna un-
der de särskilda tidsskedena, tills den i våra
dagar, liksom måleriet, erhållit ett japanskt
och kinesiskt skaplynne. Denna läckra konst
har efterhand röjt alla sina hemligheter för
honom, i samma mån som hans luktsinne
vunnit en utomordentlig träffsäkerhet. Han
kan vid den flygtigaste doft genast och utan
att treka angifva de skilda doserna i den
samma, framställa. dess mixturs psykologi,
nämna den artist, som påtrykt den sin stils
personliga prägel. Genom blandningen af
essenser kan han forma ett poem af en viss
bestämd strofbyggnad eller framtrolla land-
skap och interiörer, hvilka upprulla sig om-
kring honom med hallucinationernas tydlighet,
hvarje landskap och hvarje interiör motsva-
rande i kynne en bestämd parfym. TI dessa
skildringar af fenomen, som härflyta af det
dolda intima sambandet mellan luktsinnet
samt hjernans verksamhet i tanke, minne och
tantasi, har Huysmans utvecklat en ny sida
af sin fysiologiska mystik:
Men under alla dessa experimenter i ar-
tificielt lif sjuknar hela des Esseimtes” varelse;
krovp som själ. Nervernas ömtåliga skält-
ning och feberhetta, sinnenas abnorma skär-
pande i nyansuppfattning, tankens plan —
och ledlösa irrande, stelnande i fantasiens
fixa idéer eller utmynnande i hallucinationer,
allt detta för des Esseintes allt närmare
vanvettet, och det återstår för honom slut-
ligen intet annat än följa sin läkares be-
fallning och återvända till verlden och men-
niskorna.
Det fins som nämdt något af bravur-
nummer, något af död teknisk virtuositet och
något af barnets okritiska, naiva beundran i
»A. Rebours», men detta förringar i ingen
mån detta diktverks stora betydelse såsom en
analys af dekadanskynnet samt såsom ett ut-
slag i diktning af modern, fysiologisk mystik.
RT
Styrka.
Det stormar dystert på hafvet
Och vinden prasslar i säfven vid strand;
Det rullar fradgiga vågor
In öfver det flacka, pilklädda land.
Der ute på hafvels vatten =
Det fräser af skum på hvar böljas kan —
Vilda, irrande vågor
Stormande bryta mot stranden fram.
Du skröpliga säf vid kusten,
Hur vågar du kämpa stormen emot?
Hur har du väl kraft att trotsa
Del upprörda hafvets dånande hot?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
