Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
336
Literatur.
syn till de naturliga förhållandena och hop:
pas på en långsam utveckling, och ändå har
hon, sid. 116, öppet och oförbehållsamt sagt, att
krafvet på sedlighet å mannens sida är så
nytt och så stort. Jag kan. icke neka mig
nöjet att citera henne: »Harmoniskt begålf-
vade,; under lyckliga omständigheter lefvande
personer, t. ex. många högre klassens kvinnor,
hafva svårt att inse, hvilket jättesteg framåt
sedlighetspartiet står i begrepp att taga, då
det kräfver uppfyllelsen af kristendomens
sedelag: lika sträng moral för man och
kvinna. Dessa menniskor, som hittills trott
på verkligheten af samhällets skenfagra mo-
ralitet, vilja nu icke medgifva männen någon
prutmån på sedlighetsidealet och finna det
oerhördt, då författare öppet kräfva, hvad
förut tyst medgilvits eller öfverskylts. Detta
är korttänkt. — Nutidens sedliga reformkraf
innebär i sjelfva verket en revolution framåt.
Samhället befinner sig i en kris, hvars be-
tydelse knapt kan öfverskattas.>» Man är
glad öfver, att förf. i det hänseendet icke är
så der korttänkt, en glädje, som dock i bhe-
tydlig mån minskas, då man finner, hur hon
i nästa ögonblick slår sig sjelf på munnen.
Hvad är orsaken till ett dylikt prat
fram och tillbaka? Hur skall sådant kunna
förklaras? Jag tror, att förklaringen helt enkelt
ligger deri, alt förf. utan att sjelf kunna lemna
något värderikare bidrag till fråganslösning, dock
har ett starkt behof att yttra sig. Hon ha-
tar den djuriska lustan, den enbara driften
hos mannen, hvilken förorsakar honom och
otaliga kvinnor så mycket lidande, och hon
ser sjelf hela framtidens princip vara mono-
gami; men å andra sidan anar hon sig till
de. svårigheter, som utvecklingen har att öl
vervinna. Sid. 116 ser hon svårigheterna,
talar Spencers, utvecklingens, sanningens
språk, men sid 121 tar hennes känsla öfver-
hand och på äkta Nordauskt manér utbrister
hon: »enten — eller», och intager just den der
ovetenskapliga ståndpunkten, som hon sjelf
fördömer.
Det vore nog mycket att säga om förf:s
säkra sätt och ton, men osäkra hållning
i flere andra frågor (t. ex. frågan om men-
niskans fria vilja, vid hvars behandlande hon
affärdar determinismen i en handvändning, och
frågan om eganderätlen, om hvilken hon
yttrar, att hon som ett axiom anlager, allt
den icke kan afskaffas, fast hon villigt med-
gifver, alt den ofta är summa injuria). Men
det sagda må vara nog för att visa, hur illa
rustad förf. varit vid det värf, hon åtagit sig:
alt visa vägen i de stora frågorna, och hur
föga frigjord från partiståndpunkt, hon visät
sig vara genom förhastade orättvisa omdömen.
Jag vill nu påvisa ett par genomgående
fel, som förf. gjort sig skyldig till. Då bo-
ken heter »Omstörtning eller utveckling», hade
det varit hennes: ovilkorliga pligt alt söka ut-
reda dessa begrepp. Det gifves endast ett
citat från Spencer, som något antyder,
hväri skilnaden mellan dem skulle bestå.
Man får nu hufvudsakligen det intryck, att
förl. betraktar alla förslag som omstörtande,
hvilka hon sjelf tror icke vara egnade att höja
menskligheten. - Hon ger alla dessa mycket
fula och stygga namn, såsom revolutionära,
nihilistiska, samhällsomstörtande och dylika,
men gränsen mellan en nu genomförbar re-
form och en sådan som endast genom en
reaktion medförande revolution kan sättas
i verket, angilver hon aldrig.
Jag tror, alt förf. öfverdrifver frambhål-
landet af Spencers. kompromisspolitik. Denne
lär oss att sätta våra fordringar högt, men
att hafva små förväntningar. Han har aldrig
velat, alt individen skall hålla inne med sina
innersta tankar och åsigter, och han anser,
att ett direkt kraftigt uttalande af dem har
stor betydelse. I slutorden af Study of
Scoiology påpekar han detta, äfvensom i $ 34
af First Principles, hvilken är synnerligen
klar och bestämd i detta fall. Han säger
der bland annat: »Hvem helst som tvekar
att uttala, hvad han anser som den högsta
sanningen, af fruktan att denna sanning är
allt för långt före sin tid, kan stilla sina far-
hågor genom att betrakta sina handlingar
från opersonlig synpunkt; Må han göra klart
för sig den omständigheten, att allmänna
opinionen är den agentur, hvarigenom folk-
karaktären afpassar yttre anordningar efter
sin egen beskaffenhet; att hans egen opinion
med full rätt utgör en del af denna agentur
— utgör en kraftenhet, som tillsammans med
andra dylika enheter bildar den allmänna
kraft, hvarigenom samhällsförändringar — ut-
föras — och han skall inse sin rätt och
pligt att gifva fullt uttryck åt sin innersta
öfvertygelse; låtande den fritt frambringa hvad
den kan.» Förf. har endast tagit med de
sidor af Spencer, som tilltala henne; Afven
om förf. kunde anföra tusen citat af Spen-
cer, som bevisa, att har tror, det den sociala
utvecklingen allt fortfarande kommer att gå
lika långsamt som hittills, så är detta intet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
