Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Framåt.
355
slaget kunde derför icke genomföras blott genom
lagtolkning, utan måste blifva föremål för en lag-
stiftningsåtgärd. Såsom stöd för denna åsigt fram-
höll tal. äfven förfarandet i en likartad fråga i sven-
ska riksdagen:
Hr Schawmean anslöt sig till reservationen. An-
såg förhållandena i Sverige icke vara lämpliga
exempel i detta afseende, omedan Finland i fråga
om kvinnans frigörelse befann sig på betydligt mera
framskriden ståndpunkt än det gamla moderlandet:
Föreslog den ändring i reservantens förslag, att en-
dast röstberättigade kvinnor skulle göras valbara till
fattigvårdsstyrelsen.
Hr Buneberg godkände äfven reservationen.
Gentemot hr Langenskiöld framhöll tal., att om man
utgick derifrån, att lagstiftaren öfverhufvud icke ta-
git frågan om kvinnans valbarhet i öfvervägande,
utan låtit rådande landssed vara bestämmande här-
vidlag, så mäste väl, då landsseden numera blifvit
en annan, densamma äfven nu, i brist på uttryckliga
lagstadganden i motsatt syfte, kunna följas.
Till försvar för reservationen uppträdde vidare
hrr Antell, Kurtén, Federley, Borenius och Borg-
ström, hvaremot hrr Benhmd och Stjernvall under-
stödde utskottets förslag:
Vid anstäld omröstning godkändes hr Fellmans
reservation med 26 röster mot 12. Hr Schaumans
ändringsförslag blef förkastadt,
Statsfarligt.
nov. läses följande:
Vi ha ofta upplefvat, att polismyndigheterna för
de öbetydligaste anledningar se sig föranlåtna att
spåra fara för statens bestånd. Men hvilken obe-
skrifligt oskyldig orsak, som kan få dem att inskrida
skall följande historia hevisa.
Sedan några är tillbaka fans här en förening
af damer, hvilken endast skilde sig ifrån de s. k.
sDamenkränzehens» derigenom, att den icke sysslade
med vanliga skönliterära opus, utan med national-
ekonomiska arbeten, och läste af dylika dem, som
behkandlade kvinnofrågan: saker, hvar och en bildad
menniska i vår tid måste känna till. Man träffades
hos de olika damerna, hos dem, hvilka de husliga
förhållandena tilläto det, och slutligen regelbundet
hos: en och samma person.
Att denna kvinnas man skulle tillhöra en radi-
kal riktning, hade man hört, men då han aldrig
uppträdt offentligt, hade man ingen anledning, hyar-
före man icke ogencradt kunde umgås i deras hus.
Så var man som vanligt en gång åter försam-
lade: vid tébordet, då dörren plötsligen öppnas och en
polistjonsteman »med två gendarmers inträder, eme-
dan som han sade, här hölls ett hemligt möte.
Hvem kunde härvid förbli allvarsam? Her-
rarne mottogos så muntert som det väl sällan bru-
kar inträffa, då det gäller polisen. Namnen upp-
skrefvos, alla böcker och tidskrifter, hvilka funnos
i rummet likaledes, och polistjenstemannen talade
om vidare efterdyningar, ja, om möjlig edsförpligtelse
för en och annan.
Och hvad hade han då funnit? Stuart Mill:
»Nationalekonomiens grunddrag» och »Kvinnans un-
derordnade ställnings, »Kvinnans: rätts af Secretan
och liknande vetenskapliga skrifter, i hvilka ännu
ingen meuniska sett något statsfarligt.
I »Frankfurter Zeitung» af den 9
Detta öfverraskande besök åtföljdes snart af
stämningar för »öfverträdelse af förenings- och för-
samlingslagen». De mest närgående förhör anstäldes.
Men då det hvarken fans styrelse eller stadgar ellor
något som helst, som hade anstrykning al förening,
hvarken ombudsman, ordförande och ledare eller
diskussion öfyer offentliga angelägenheter, antydande
det vara ett politiskt sällskap — så måste man vil
låta läsecirkeln vara hvad den var, och dömde äfven
i enhghet härmed,
Men: hvilka följder har saken haft för den dam,
| i hvilkens bostad man så ovintadt gjorde intrång?
Hon hade i flera år tillhört och varit en verksam
medlem af-en förening här Hitintills hade man inom
denna föroning icke funnit det minsta »farligt> hos
henne, man till och med afgaf det vitnesbörd om
henne, att hon alltid uteslutande hade företrädt pä-
dagogiska intressen, hvilka äro föreningens hufvud-
intressen; Det oaktadt ansåg sig flera medlemmar
på grund af det förefallna nödsakade att utträda ur
föreningen, så länge en person, i hvars hus polisen
på det viset inträngt, fans kvar,
Att den ifrågavarande damen kände sig mora-
liskt tvingad att utträda är naturligt.
Mrs Ada Bittenbender heter en kvinna, som
ifrigt sökt erhålla en juristsyssla vid staten Nebra-
skas i Amerika högsta rätt.
Hon ir den första af sitt kön inom nämde stat,
som nominerats till kandidat för beklädande af do-
marestolen.
Hon promoverades vid »the Binghampton, N. Y.
Business colleges Har bevistat »the state normal
school» i Bloomsbury, Pennsylvania, der hon gradu-
erades 1875. Blef 1881 förestånderska vid >»the
physical culture» afdelningen i »the model school.
Gifte sig 1877 med M. OC: Bittenbender i staten
Nebraska. Der erhöll hon redaktörsbefattningen vid
tidningen »Osceolo Records», och skötte samtidigt se-
kreterare- och kassörssysslorna i sthe Polk Countyss
landtbruksförening, för hvilken hon var varmt intres-
serad. Hon bevistade 1581 ett möte i egenskap af
ombud för sagda landtbruksförening.
Ar 1879 blef hon redaktör för tidningen »the
Advocate» och år 1881 ordförande och sekreterare
för »the new State Woman’s» rösträttsförening,
Aflade år 1882 inför öppen rätt en lysande ju-
ridisk examen efter att ha studerat under sin mans
ledning.
Hennes man säger, att hon ofta gjort studie-
praktiker vid de högsta mål, resande från domstol
till domstol, samt att hon räknas för att vara en af
de ledande inom sin yrkesyverld. »Prohibitionisterna»
(= med godtemplarne) invalde henne med entusiasm
som medlem af sitt parti.
Aristokratiska modehandlerskor. En mängd
adliga godsegares hustrur i London hafva börjat
etablera affärer för att föda sig och sina familjer,
då godsegarnes inkomster icke förslå. Sålunda har
en i fashionabla kretsar i London mycket bekant
dam, mrs Wheeler, som tills för kort tid sedan lyste
genom sin skönhet och till och med gjorde den be-
römda Lantry rangen stridig, nyligen öppnat en
modehandel. Mrs Lennox, en nära slägting tilf
hertigen af Richmond, har etablerat sig som söm-
| KÖ
RE VET ERAGD AES
Acts)
VS Ne
ff
LA RR
=S TV
j
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
