- Project Runeberg -  Framåt (Göteborg) / 3. årg. 1888 /
31

(1886-1889)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Framåt.

31

Modern lefde sitt lif, och religionen var
hennes tröst, en välbehöflig tröst i hennes
enformiga hvardagssläp. Stundom ville hon
närma sig till sina barn, men utan framgång,
och modern blef då bitter och slöt sig inne
med sina andaktsböcker. Barnen saknade
frihet — den slags frihet, som föräldrar,
som uppfostrar, skänker glädje och icke häm-
mar naturens gång, och liksom Ernst drogs
. med sma tvifvel utan att anförtro dem åt
någon, växte Selma upp som en främling
och den yngste såsom en man för sig: Gustaf
»gjorde aldrig något väsen af sig själf och
sina åsigter, men han hade sina meningar
för sig, klara och färdigbildade vid sina 17
år, på ett sätt som en person af hans fars
generation skulle ha ansett för en orimlig-
het.» Han är tio år yngre än Ernst, och
hans slägt tyckes mera själfsäker.

SR

Geijerstam vill då inskärpa, att familjen
bör reformeras, att föräldrarne måste följa
och taga del i barnens utveckling, att upp-
fostran har till mål att låta anlagen få sin
rätt, och att intet är så förhatligt som hyck-
leriet på predikstolen. Han, likasom en stor
del af vår samtids bäste diktare, vänder sig till
naturen och ser i bonden sin idealtyp. Han
är icke behäftad med denna sjuklighet, som
vanställer oss; hans lif är friskt, ett stycke
natur midt i samhället, och Ernst säger till
fadern under återvägen från Sollösa: >»Hvar-
för fick jag imte bli bonde? Hvarför fick jag
inte gå bakom plogen och gräfva diken öch
köra gödsel och lassa hö? Hvarför fick jag
inte hugga timmer och meja säd, lefva i
arbete för mig själf i stället för att böja min
rygg öfver böckerna? Hvarför fick jag inte
bli bonde? Kanske hade jag kunnat bli frisk
då, kanske hade jag då varit en man!»

Afven Gustaf önskar bli landtman, och
han blir det, ty han vet, hvad han vill. Han
är icke så svag eller så vacklande, som bro-
dern, och Geijerstam ser i honom en repre-
sentant för nya slägten. AA. En.

Bondfolk, skizzer at Johan Tindström
(Saxon). Alb. Bonniers förlag, Stockholm.
Genom hvart och ett literärt arbete
framlyser i allmänhet författarens person-
liga ställning till ämnet, hur objektivt det

än är” taget; ty hvarje författare har en
bestämd afsigt med sitt arbete.

Johan Lindström, genom sina skizzer
af arbeiarelifyet i städerna förut känd för
sin allvarliga sträfvan och trängtan efter
sanning och för sitt varma hjertelag
för de små och olyckliga i samhället, gifver
oss också med denna sin nya bok intrycket
af hans sanna menniskovänliga sträfvan-
den att göra folket bättre och lyckli-
gare genom att uppmana det till arbet-
samhet, nykterhet och tarflighet.

Skizzerna äro enkelt skrifna, men
för litet utarbetade; de påminna väl myc-
ket om tidningsmannen.

Skizzer och berättelser af Tor Hed-

berg. Alb. Bonniers förlag, Stockholm.

Det är icke öfverdrifvet att säga, att
Tor Hedberg i sin diktning är en perso-
nifikation af det svenska skaplynnet, det
vill med andra ord säga, att han är en
äkta svensk författare.

Hans »Judas», »Johannes Karrs, hans
»Skizzer och berättelser», intet förefaller
lånadt utifrån.

Hans arbeten äro präglade af en egen-
domlig bundenhet och af vemod samt
skilja sig betydligt från dagsliteraturen med
dess propaganda för de moderna sociala
ideerna.

Men det oaktadt är det med stort in-
tresse och medkänsla, man följer honom.

Anmärkningsvärdt är, att flertalet per-
sonerna i hans skizzer lefva under inflytan-
de af någon fix idé, någon sjuklig känsla,
t.ex. i »En kamp mot döden», »Besegrad»,
»Lyckliga dagar», »Elfringen> o. s v., och
det är med ett intryck af befrielse, man
dröjer vid berättelser afnågot ljusare färg,
som t. ex »En gammal tok», »Mot söder»,
»(Godt hjerta», m. dl.

Tor Hedbergs literära produkter rödja
tydligt hans sinne för det mystiska, men
man känner ändå, att han har en så för-
domsfri själ som trots någon, och att man
har anledning att hoppas mycket af ho-
nom för framtiden.

Kampen med Muserne og Helikon,
En arkadisk Legende. Af Karl Gjellerup.
And Schous Forlag, Köbenhavn.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:54:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/framatgbg/1888/0031.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free