- Project Runeberg -  Framåt (Göteborg) / 3. årg. 1888 /
56

(1886-1889)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

56 Literatur.

sig. Hon steg upp, glad och tillfredsstäld,
och hoppades nu lifligare än någonsin på
bönhörelse. Hon erinrade sig, att det i dag var
jemtett år sedan, hon första gången besökte fräls-
ningsarméns föreläsningslokal, och detvarnuock-
så första gången den tanken trängde sig in med
magt på henne, huruvida hon handlat rätt
och i öfverensstämmelse med Guds vilja genom
att bryta med sin man och göra honom
olycklig. Lycklig förmådde hon ej göra
honom — inte numera —, och Gud ville ju
ej skänka henne sitt nådiga bistånd. Hennes
man hade: föregående dag förehållit henne det
orätta i hennes beteende.

Hon drog en djup suck. I detsamma
öppnades dörren och den hon tänkte på
trädde in. Det var skumt i rummet; i annat
fall skulle hans bleka och förstörda utseende
ha skrämt henne. Han var fullkomligt nykter.

Ditt verk är fullkomnadt! — sade han i
hånfull tön. — Jag är hädanefter i tillfälle
att vandra på den smala och törnbeströdda
vägen.

— Hvad menar du? — frågade hon
förvånad och reste sig från stolen. —

Jag har mistat min plats — svarade
han med dof och hotfull stämma.

Han sjönk ned i soffan. Hon stod en
stund alldeles orörlig och blek vid bordet och
betraktade honom med en blick, i hvilken
återspeglade sig fasa, medlidande, ånger och
återvaknande ömhet. Slutligen brast hon i
konvulsivisk gråt och kastade sig ned vid
hans: fötter. —

Förlåt mig! — snyftade hon och omfam-
nade hans knän.

I det klart inbrytande månljuset såg han
den unga kvinnans tärdränkta ansigte vändt mot
sig med ett uttryck, som vitnade om, att undret
hade skett. Med hennes hufvud mellan sina
händer sporde han nu, om verkligen det be-
synnerliga deliriet ändtligen var slut.

Hennes läppar skälfde, då hon jakande
besvarade hans fråga.

Och han kysste henne liksom förr, och
för första gången sedan ett år tillbaka satte
hon sig i hans knä och lindade sin arm
kring hans hals.

— Du skall då återgifva mig arbets-
lusten och göra mig lycklig? — frågade han.

Hon svarade: — Det skall bli min lifs-
uppgift.

Literatur.

Gut. Led af et hverdagsliv (fra lands-
målet) af Per Sivle.
Alb. Cammermeyers forlag, Kristiania.

Det >spores tydelig, at forfatteren står
meget när det liv, han her skildrer.
Det er fem fortällinger om norsk bygde-
liv, hvilke stärkt minde om Hedenstjernas
(Sigurd) skizzer »Ur svenska bondhem», og
fuldtud kunne måle sig med disse.
De ere skrevne med udsögt behag og
yde en let och underholdende adspredelse.

14 Dags Skrift for Literatur,

Ny Jord.
Redigeret af Carl

Videnskab og Kunst.
Behrens.

G. Hawuberg & Comp:s. forlag, Kjöbenhavn.

»Ny- Jords siger i sin henvendelse til
publikum, at det skal väre de unges blad.
Uden at göre sig til et enkelt partis organ,
vil det söge at samle yngre forfattere og
videnskabsdyrkere om sig og bringe originale
bidrag; endvidere har den en bestemt mis-
sion at opfylde, den, at bringe oversättelser
og meddelelser fra europäisk literatur, påvise
de literaire bevägelser i landene og i det
hele göre klart, hvilke de ledende ideer ere
i det ändelige liv hos de store folkeslag.

»Aller Anfang ist schwer», siger ord-
sproget, og Ny Jord bekräftede dette. Tid-
skriftets debut var ikke så heldig, thi med
ny jord forventer man naturligtvis en jord-
bund, som i modsätning til den gamle ud-
pinte jord, kan kaste af sig en frisk, kraftig
og närende säd, altså, man ventede noget
livskraftigt, men indholdet i januar-dobbelt-
häftet gäkkede disse forventninger.

Prof. Höffding’s udtalelser om vor tid og
dens ungdom er såre trist.

0. Madsen’s: Ved Babylons floder kan
man näppe forstå, hvad er meningen — hine
ille lacerym&e — og hvorfor?

När undtages Viggo Stuckenberg styende
digte (landskab og solguld) samt digtet» Åften>
i »Em sär fyr» af V. Röse, erede poetiske
bidrag ikke gode, men det er jo i alminde-
lighed vanskeligt for aviser og tidskrifter at
få god versliteratur. Den engelske digteren
Laurence Sternes biografi af Vald. Vedel er
behagelig skrevet. De övrige prosabidrag
ere triste og matte.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:54:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/framatgbg/1888/0056.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free