- Project Runeberg -  Framåt (Göteborg) / 3. årg. 1888 /
59

(1886-1889)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Framåt. 59

referater och fru Nielsens muntliga meddelanden.
Då fru Nielsen dagen efter mötet, medan intrycken
änuu voro starka, talade till honom om afhållandet
af ett protestmöte, tycktes honom denna tanke icke
obefogad; han utbad sig emellertid en dags betän-
ketid och önskade frågan diskuterad på ettstyrelse-
möte. Vid sakens närmare öfvervägande blef det
honom klart, att ett protestmöte, för att icke bli all-
deles betydelselöst, måste inledas med ett föredrag,
i hvilket bestämda uttalanden från det Geijerstam-
ska sammankomsten bemöttes, likasom att der kom-
me att gifvas anledning till en diskussion, hvilken i
det närmaste torde bli ansedd såsom en fortsättning
af mötet i studentföreningen.

Fru Nielsen. hade till och med talat om, att
dr Nissen skulle inbjudas till protestmötet. Nu trodde
han nog, han kunde säga, att han icke var pryd, men
ifrån att vara det och till att »förklara ordet fritt»
var dock ett dugtigt språng. Det var honom klart,
att: sedlighets- och könsfrågorna måste behandlas
med större öppenhet än forna tiders fördom det till-
lät, men hvad det denna gång isynnerhet var fråga
om, nämligen de intimaste könsförhållanden, borde
enligt hans öfvertygelse icke göras till föremål för
uttalanden hvar som helst och af hvem som helst.
De kunde behandlas i broschyrer och fackskrifter;
de kunde utgöra ämne i kompetenta personers före-
drag, der orden på förhand voro väl öfvervägda;
ja, han kunde till och med gå så längt, att han
erkände, det de kunde vara föremålet för diskussion
mellan män och kvinnor, men endast i en utvald,
begränsad och kompetent krets. Deremot fann han
det ytterst olämpligt, när könsförhållandena disku-
terades i tidningspressen, hvarest dylika artiklar läsas
af alla, gamla och unga, och till en viss grad betrak-
tas som en pikant följetong. Lika så litet ansåg
han det riktigt, att dessa ämnen afhandlades på mer
eller mindre offentliga möten, hvarest åhörarekretsen,
åtminstone en del af den, icke hade godt af att höra
för mycket om förhållanden, hvilka delvis ännu voro
föga utredda. Det måtte nämligen påpekas, att det
icke faus några auktoriteter, hvilka sutto inne med
någon större, säker erfarenhet om många af de spörs-
mål, hvilka tränga sig på en, när det blir tal om
könsförbåtlanden. Fru Nielsen hade önskat, att tala-
ren skulle ha hållit inledningsföredraget vid protest-
mötet, men han ansåg sig icke kompetent dertill,
ehuru hans personliga mening, stödd af den begrän-
sadé erfarenhet, han kunde hafva om saken, gick i
helt annan riktning än hr Nissens uttalanden 1 stu-
dentföreningen.

Till följd af hvad han nämdt, kunde han icke
finna, att det hade varit förmånligt eller riktigt, om
kvinnosaksföreningen hade upptagit dessa frågor till
behandling på ett protestmöte. När fru Nielsen och
fröken Qvam ville drifva saken till sin spets, så måste
han, om också med djupt beklagande öfver, att för-
eningen skulle mista sin dugliga ordförande, säga,
att ingen person är eller bör vara omistlig. Han
ansåg sig böra uppmana de församlade till att icke
låta sig vilseledas af personliga sympatier, utan
komma ihåg, att det här gälde en ganska allvarlig
sak. Han hoppades, att mötet skulle gilla det beslut,
som styrelsens majoritet hade fasthållit, att intet
protestmöte borde ega rum.

Forts.

När och Fjärran.

Frågan om kommunal rösträtt för kvinnor,
som bifallits af danska folktinget, har blifvit för-
kastad at landstinget.

Detta förslag att ställa Danmarks: kvinnor på
lika fot med bl. a. Sveriges, hade väckts af Bajer
och åtföljts af en adress af många tusen kvinnor.
Det vann i folktinget delvis understöd af högermän
ur synpunkten af det orättvisa, i att t. ex. enkor
eller ogifta arftagerskor, som ega stora egendomar i
en kommun, ej få deltaga i röstuing om utgifterna.

Åfven regeringens ledamot, inrikesministern, stälde
sig välvilligt till saken.

Men i landstinget dundrade Ploug, den gamle
nu helt reaktionäre förre frihetskämpen, emot att
taga ett första steg till att söka göra kvinnan lika
berättigad med mannen: kvionans lif vore känslo-
lifvets, hon - saknade. mannens lugna öfvervä-
gande. Kvinnorna skulle sköta hjärtats angelägen-
heter och vara miännens stöd, men ej deltaga i sam-
hällets frågor, och han förordade en dagordning, som
helt afvisade saken såsom icke gagnelig hvarken för
samhället eller kvinnorna. I samma stockkonserva-
tiva riktning yttrade sig Matxen, som förut talat i
motsatt riktning.

Inrikesministern Jngerslev erimrade om, att man
för Island antagit en liknande valvätt för kvinnor:
Vänstermännen Ovesen, Caspersen och LIadvig
Sehröder gendrefvo Ploug och påvisade, att den ko-
munala wvalrätten alls icke behöfde medföra såsom
konsekvens, politisk (så icke iSverige), och påpekade,
hurusom visst icke kvinnans deltagande i behand-
ling af samhällsfrågor skulle medföra fara.

Plougs dagordning antogs med alla röster mot
vänsterns, Kriegers, Andres och tmikesministerns.

Politiken uppdrager med anledning af denna
debatt en rolig pararell mellan sden gantule skaldens»
skål för kvinnan i ett middagssällskap och hans tal
mot kvinnan i landstinget. H.—T.

Finsk kvinnoförening utsågs på mötet den 11
dennes fröken X. Gripenberg till sin representant
vid den internationella kvinnokongress, kvilken kom-
mer att ega rum i Washington den 25 Murs inne-
varande år,

Vid samma möte väcktes förslag om åstadkom-
mandet af sommarkolonier för arbetande kvinnor, och
nedsattes en komité för att bese: frågan.

H.—T:

Hundrafemtio kvinliga läkare praktisera i
New-York och öfver 300 dylika finnas i Förenta
Staterna. Några af dessa kvinliga läkare ha en årlig
inkomst af 50,000 franes. Två ha hunnit ända till
100,000 franes, och den ryktbaraste kan berömma
sig af att förtjena 125,000 franes om året. De kvin-
liga läkarne sköta nästan uteslutande kvinnor.

En ung kvinlig advokat frku Muheim har
vunnit stor framgång vid rådhusrätten i Obiwald
(Amerika). Hon plaiderade sin »sak» så förträffligt
och öfverbevisande, att domarne måste erkänna henne
hafva rätten på sin sida.

Hennes kunskaper i lagfarenhet lära vara mycket
grundliga, och man förutspår henne en lysande kar-
Tiére.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:54:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/framatgbg/1888/0059.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free