Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
72 När och
Fjärran.
famnen och i banden en nästan tom diflaska; på ömse
sidor om henne gingo två af hennes andra barn, det ena
tre och det andra fem år. Hon vände sig till mairen
och skildrade i förtviflade ordalag för honom
den fattigdom, hon befann sig uti. Hon hade icke
längre kredit och hade derföre icke kunnat få den
erforderliga mjölken till sitt sista barns uppehälle.
Den hjelp, som lemnats henne, hade synbarligen varit
alltför ringa för att vara något understöd i hennes
tunga moderliga pligter. Emellertid kan man icke
säga annat, än att hon gör allt hyad hon kan för
att tillgodose de stackars oskyldiga varelser, hyilka
hon gifvit lifvet, med hvad de behöfya.
sår detta icke en af dessa genom märg och
ben gående företeelser, inför hvilka åtminstone för-
ståndet lutar åt pessemism, ger sig öfver af bedröf-
velse och frågar sig sjelf, om det verkligen finnes
något, som heter social rättvisa.
»De, hyilka förföra en stackars flicka och göra
henne till moder, lefva lugot i lagens skydd och
befriade för samvetsförebråelser, hvilka de nedtystat:
De befatta sig på intet sätt med de stackars små va-
relser, de satt in i lifvet, och hvilka oftast hemfal-
la åt en öfvergifyen tillvaro, en framtid full af li-
danden, armod och förödmjukelser.
»Måtte våra famösa reformatorer värdigas gå
på djupet med dessa frågor! De äro väl värda lika
så mycket intresse som alla de fruktlösa och ofrukt-
bara politiska agitationerna.>
Le droit des femmes tillägger: Ja, sannerli-
ge när det icke hög tid, att man påtänker reformer.
Dylika fakta äro upprörande. Mannen drar sig all-
tid ur spelet; modern ensam står kvar. För hen-
ne alla bördor, alla förbindelser, alla pligter.
I den allmänna ordningens intresse blir det nöd-
vindigt, att dessa skriande orättvisor upphöra.
Den olyckliga öfvergifnas sju barn, det var frå-
ga om här ofvan, hvad blifva de? Kanske brotts-
lingar.
Det är något för vårt styfmoderliga samhälle
att tänka på.
Den franska kvinliga målare- och skulptör-
föreningen har haft sin 7:de utställning från d. 15 fe-
bruari till och med den 15 mars, i Champs-Ely-
sées 1 Paris.
-
Olika franska författares uttalanden om olag-
liga barn, Alexander Dumas d.y. skrifver: »Jag
anser, att den man, hvilken med vett och vilja satt
ett barn i verlden (och det sker alltid med vett och
vilja) utan att tillförsäkra det ekonomisk, moralisk
och social hjelp: med ett ord, utan att erkänna sig an-
svarig för alla följder, är en ogerningsman, hvilken
bör inregistreras bland mördare och tjufvars.
Pmäl dar Girardin säger: »Har det oskyldiga
barnet mindre rättighet än den brottslige fadern
att fordra rättvisa af samhället ... År det olag-
liga barnet af lägre natur än det lagliga?»
För snart hundra år sedan sade Cambacérés:
»Enligt min mening ha alla barn utan åtskilnad
rättighet till deras stånd och egendom, hvilka gifvit
dem lifvet. De nu rådande skiljaktigheterna äro re-
> slutat af högmod och vidskepelse. De äro nesliga och
stridande mot rättvisan. I ett samhälle, grundadt på
friheten, kunna icke individerna vara offer för deras
fäders felsteg: arflösgörelsen är ett ondt, härledande
sig från stora brott. Och om också giftermålet är |
en värdefull inrättning, så bör det ändå icke kunna
ha makt, att förderfya menniskans och medborgar-
nes rättigheter.
Det är så vanligt att säga, att kvinnan endast
hörer hemma i köket och barnkammaren, Att hon
också kan passa och känna kallelse för andra upp-
gilter, kan ses af följande:
Mrs, Cora Knight Clifford, hvars make, N. D.
Clifford, »President af Wiley Universitetets i Marshal,
Texas, dog i mars månad förlidet år, har af strusteesx
och studenterna vid universitetet enstänmigt anmodats
om, att öfvertaga den lediga platsen, Hon har också
redan öfvertagit sina ansvarsfulla pligter. Hon är kan-
didatfrån den Wesleyanska kvinliga högskolan i Maine,
I öfver 200 tidningar inom Förenta Staterna
användas kvinnor till der förefallande olika göromål.
Inemot 50 kvinnor hafva invalts till skolinspek-
törer i Maine (Amerika).
Se BEN re
Till redaktionen insänd literatur. tid-
ningar och tidskrifter.
Finsk Tidskrift N:o 2: — Ny Jord Nio 4. —
Småskole-Viännen N:o 3, 4, 5. — Svensk Lirare-
tidning N:o 9, 10. — Hemvinnen N:o 5. — Idun
N:o 9. — The Woman’s Yournal N:o 5. — Dagny
N:o 2,
IFraomåts medarbetare;
Victor Rydberg, Anne Oh. Bdqren, Carl Snoilsky,
Anton Nyström, Math. Roos, A. F. Akerberg, Ge-
org. Nordensvan, Hellen Tindyren, Ola Hansson,
Axel Tundegård, Gustaf af Geijerstam. Karl af
Geijerstam, Ernst Ahlyren, Saxon (Johan Tind-
ström, Albert Breinholm, Hibna Strandberg, Stella
Kleve, Eva Vigström, (Ave), Amanda Kerfstedt,
4. U. Bååth, Ceeile Gohl, Ellen Fries, Ellen Key,
Össian Timborg, Elin Améen, Helen Nyblom, Ceci-
la Holmberg, f. Bååth, Olaes Tundin, Robinson,
Tor Hedberg, Per Hallström, Johan Nybom, Oskar
Levertin, Anna A, Anna MWahlenberg (Rien),
Elna, Björnstjerne Björnson, Viggo Ulbrann, Jonas
Lie, Kristoffer Janson, Kristian Gloersen, Irgens
Hansen, U. E. Berner, Amalie Skram, Alvilde
Prydx, Magarete Vullwm. Olara Tsehudi, Gina
Krog, Georg Brandes, S. Schandorph, Edv. Bran-
des, O. BE. Jensen, Herman Bang, John Paulsen,
N. J. Nörlwnd, Anna Brosböll. Elna Tenow, Rafail
Hertxberg, Gerda von Mieckwitx, Massi Bruhn mfl.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING:
Massi Brulm: Synd» — SS. N—d: Till strids
för friden! (Poem). — Utdrag ur den katolske pre-
stens: Felicité Robert de la Mennas arbete: En tro-
endes ord. — A. Bm: Literatur. — Ett extra ör-
dinarie generalmöte (d. 25 jan.) i Norsk Kvindesags-
forening. (Forts). — När och Fjärran.
Distribueras al WETIERGREN & KERBER, Göteborg.
(Göteborg, Wald, Zächrissons Boktryckeri 1888,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
