Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Framåt. - 89
I
visning. Det förstås af sig sjelft, att lärjun- |
gen kraftigt motarbetats. Redan år 1876
garne icke då få befinna sig på så skilda sta- | kunde inspektörerna i sina officiella berättel-
dier, som jag nyss nämde, om så många
skola undervisas tillsammans.
Har hittills på landet intet skoltvång
strängare tillämpats i fråga om folkskolans
rättighet till att under vissa förhållanden tvinga
barnet i skolan, så har i stället ett annat
skoltvång gjort sig gällande beträffande folk-
skolans skyldighet. Folkskolan har nemligen
pligten att upptaga alla barn inom en viss
ålder utan afseende på begåfning, flit eller
uppförande, och någon relegationsrätt har den
icke (jag tänker nu icke på de afsöndrings-
skolor, som vissa städer ha förmånen ega).
Har den sålunda ingen rättighet att göra ur-
val, utan måste mottaga både halfidioten och
den vanartige, torde det vara väl mycket be-
gärdt, att alla folkskolans lärjungar skola blifva
dugliga och dvgdiga. Hur ofta ser man. ej,
att folskolans bästa elever öfvergå till andra
läroanstalter, medan de sämste stanna qvar
och möjligen ökas till sitt antal genom några
från andra läroverk förvisade exemplar. Ofta
hör man uttrycket: »den eller den är för god
att gå i folkskola», men sällan eller aldrig,
att någon är för dålig dertill.
Liksom pengar äro ett nödvändigt vilkor
för: att kunna föra krig i allmänhet, så äro
de icke mindre öfverflödiga, då det gäller den
ihärdiga kampen mot okunnigheten. Folk-
skolans andliga fattigdom har en mägtig orsak
i den materiella. Tacksamt bör erkännas,
att betydliga uppoffringar blifvit gjorda för
folskoleväsendet. Att fordra valuta derför är
alldeles i sin ordning. Må man blott akta
sig för att fordra för mycket af denna läro-
anstalt. Jemför man kostnaderna för folk-
skolan och för allmänna läroverken, har man
inga skäl att särskildt belasta den först-
nämda anstalten med omåttliga anspråk. En-
ligt statsrevisorernas beräkning uppgick år
1886 kostnaden för hvarje folkskolelärjunge till
16 kronor och för hvarje lärjunge vid all-
männa läroverken till 227,71 kronor. Folk-
skolan rekryteras också i allmänhet af barn
från fattiga hem, som knappast ha råd att
undvara en enda tjugufemöring till en griffel-
tafla eller dylikt.
Tack vare lärarebildningens höjande (från
en kurs på några månader har den som
bekant blifvit fyraårig, förutsättande åtskilliga
förkunskaper och omfattande elevens arbets-
kraftigaste ålder) samt inspektörernas verk-
samhet har emellertid den mekaniska läsnin-
ser intyga, att de ofta i folkskolorna förmärkt
»en vakenhets-, liflighets– och kunskapshun-
ger, som gifver tillkänna, att läraren ganska
allvarsamt arbetar för själskrafternas odling».
»Kunskapen göres numera till föremål icke
endast för minnet utan äfven för eftertanken».
Visserligen är det sant, att läraren är
skolans själ — derom kan, trots fru V:s
påstående, ingen lärare vara okunnig —
men den gamla sentensen: en sund själ
i en sund kropp är ju också rigtig, och de
mera yttre vilkoren för skolans verksamhet,
hennes anordning m. m., som jag skulle vilja
kalla skolans kropp, äro ej så ovigtiga, som
mången kanske tror. I fru V:s uppsats talas
om stora skolhus och rik materiel, men på
ett annat ställe i samma uppsats nämnes om
skolor, som inhysas i bondstugor. Och
talar man om materielen i somliga skolor,
begår man lätt det felet att tala om sådant
som icke fins (om icke läraren utan vidare
skall hänföras under denna rubrik).
Sjelf har jag noga studerat några »om-
gångsskolor», af hvilka flera ända in i våra
dagar förekommit. - Hela skolans inventarium
bestod af några Berlins läseböcker, illa
åtgångna genom den ständiga, nästan dag-
liga flyttningen af skolan, och en karta, visser-
ligen i godt skick, men ändå olämplig,
enär hon hade egenheten, att nästan aldrig
passa till den provisoriska skolsalen, som
i regeln .. hade - för lågt till taket. - Jag
skulle också kunna nämna, att af de tre
lärare, som förestodo dessa vandrande skolor
i ett pastorat, der jag mycket vistades, de
två voro ynglingar på 15 år och den ene en
snickare med många lefnads- och tjensteår.
(Skolrådets ordförande hade just inga sym-
patier för snickaregesällen, men flera af de
inflytelserikaste gubbarne hade ej fått liqvid
för mjöl, som de afyttrat åt honom). Hvar
och en af dessa »skolmän» hade i årlig lön
utom kost och logis c:a 60 kronor. Hvar-
dera hade 40 å 50 barn att handleda. Många
afgångsbetyg utfärdades af dessa s. k. lärare.
Så skedde i det sydliga Skåne — 35 år efter
folkskolestadgans tillkomst. Liknande fattig-
domsbevis skulle nog kunna företes från andra
trakter och af vida yngre datum. Ty Ȋr
detta skedt på det färska trädet, hvad skall
icke då ha skett på det torra».
1 förbigående ha vi antydt, huru månget
hem omintetgör skolans framgång. På vissa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
