Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Framåt.
ufalaX
ersättas med ett nytt, lika stelnadt, lika
oantagligt — att se filosofien i skepelso af
en »exakt» vetenskap, grundad på erfaren-
heten, med alla sina hypoteser och hela sin
slutiednin gsbyggnad liggande fri och öppen
för hvarje på nya erfarenheter grundad kritik
och i alla sina delar smidigt slutande sig
till och troget följande erfarenhetsrönen, lik-
som en annan »naturvetenskap», att se filo-
sofien ändtligen så grundad, att den ej
längre kunde stelna till Sy stem, utan, i lik-
het med det pulser ande, i ständig. rörelse
varande lifvet, utvidgande, utvecklande sig
i en beständig ström, allt efter som forsk-
ningen tillförde den nya fakta till förarbot-
ning — det vore ju en skön ersättning för
de metafysiska luftslotten (hvilka j ju en hvar,
som har behofvet, kan bygga i all enskild-
het, blott han i öfrigt uppför sig städadt
och ej vill påtvinga andra menniskor sina
privata känslo- och fantasifoster), det vore
ju rätt modernt! — Att detta filosofiens
regenerationsarbete för länge sedan börjat,
veta vi alla. «Likaledes att den nya, först
rent negativt uppträdande riktningen kalla-
des (och delvis ännu benämnes) »materia-
lism> — egendomligt nog, emedan den nege- :
rade den metafysiska dogmen om dualismen
mellan (de mänsklig ga abstraktionerna) » kraft»
och »materia». Som det finnes en (på ofvan-
nämnda dualism mellan »kraft> och »ma-
teria> grundad) materialistisk metafysik af
samma skrot och korn som den »spirituali-
stiska» eller »idealistiska», har man delvis
rändt sig från denna terminologi. Emeller-
tid är frågan nu — bortsedt "från all lik-
giltig och, tack vare de metafysiska syste-
mens härjningar, i filosofien synnerligt farlig
terminologi — hur långt har filosofiens
positiva pånyttfödelsearbete kommit? Hur
långt har man hunnit i grundläggandet af
en lifskraftig »Erkenntnisstheorie?» Oafsedt
en ofantlig massa fysiologiska, antropologiska,
kulturhistoriska, linguistiska 0. s. v. förar-
beten, nästan ingen hvart — är enligt min
öfvertygelse det nedslående svaret på denna
fråga. De »konservativa» äro allt för djupt
fastkittade i det metafysiska dogmkramet
för att vara istånd använda detta material
och bringa vetenskapen framåt, på denna
sida således verklig oförmåga — »framstegs-
männen», de »moderna» åter äro, som jag
i början af denna uppsats autydde, för myc-
ket intagna af en viss fördom mot »filoso-
fien» och hafva sina blickar utåt på kräf-
rande politiska och sociala frågor. Dessa —
de »moderna» — skola göra’t, men de hafy:
uppenbarligen icke tid ännu, hvilket icke
är deras fel, utan ligger i omständigheternas
natur.
Det är naturligtvis icke någon tillfällig-
het att det filosofiska nybyggnadsarbetet
gjort. de starkaste ansatserna i Bismarcks
Tyskland. Där det starkaste trycket är,
alstras det starkaste mottrycket. Samtidigt
med att Tyskland är det mest reaktionära
land i Vesteuropa, är det också i många
stycken det mest moderna:
Då jag talar om en ny filosofisk rikt-
ning i Tyskland, tänker jag icke företrädes-
vis på reaktionen bland det stora fädernes-
landets professionella och icke professionella
filosofer mot dem af Kants efterföljare, som
visade sin entusiasm för denne kraftfulle,
och så längt hans vetande räckte, radikale
tänkare, genom att ånyo köra fast de filo-
sofiska kärrorna i metafysikens moras. Det
är sannt, att «nykantianismen» också är
ett tidens tecken och ej utan mänga för-
tjenster. Så mycket synes åtminstone på
detta håll vunnet, att de olösta, vetandets
natur och ursprung angående teoretiska spörjs-
mål, hvilkas preciserande ännu förorsakade
Kant oerhörd möda, nu af hans senaste efter-
följare klart och skarpt formuleras — hvar-
med deras förtjenster också upphöra, ty
något steg till lösning af dessa frågor har
man, som sagdt, på detta håll ej förmått
göra. För ett sådant steg få vi nu se oss
om på annat häll.
Grunddragen af det åskådningssätt, som
Jag nu skall söka antyda, »ligga i luften»
mängenstädes uti det stora fäderneslandet
— och äfven utanför detsammas gränser:
Uti Skandinaviens, Rysslands, Tysklands och
Frankrikes moderna realistiska skönliteratur
återfinner man den ifrågavarande lifsupp-
fattningen under namnet »determinism»; på
naturvetenskapernas område kallas hon »dar-
winism» ; på historieforskningens och socio-
logiens gebit benämnes hon stundom »ma-
terialism» — och går i största allmänhet ut
på, att alla organiska bildningar (djur, män-
niskor eller politiska och sociala institu-
tioner) äro produkten af ärftligheter och den
yttre omgifningen. Vill man lära känna en
organism och dess utvecklingstendenser,
kan man aldrig undgå tvånget att vända
sig till denna organism närmare eller fjär-
mare »förfäder» och »anförvandter» samt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
