Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Eramål.
151
männa läggning, å den andra uppvisa de
stora strömningarna i nutiden, dennas andliga
kynme: och rigtning. Jag har betraktat hvarje
diktning såsom en väf, hvari personligheten
utgjorde grundränningen och tidsinnehållet
inslaget. Jag ville på detta sätt åstadkomma
en serie literära silhouetter på basis af en
analys af vår tids allmänna psykologi. Såsom
resultat af denna undersökning har framgått,
att alla dessa individualiteter äro nyansering
gar af hvad jag kallar dekadanskymrnet, savot
att tdalrörhiling ss one gemensamma källa är
mysticismen. Det återstår endast att tillägga,
att dessa båda slutsummor torde ha uppstått
genom samma faktorer: å ena sidan de ny-
danings- och omvältningsprinciper, hvilka i
samtiden jäsa på alla områden, i samhället,
i religionen; i vetenskapen, samt å den andra
det nu lefvande slägtets fysiska försvagning;
eller mi a. o. den tunga bördan och de svaga
skuldrorna, Man kan ur denna motsats här-
leda alla de fenomen, som mött läsaren i
denna artikelserie: Bourgets pessimism, Huys-
mans: konstideal, Maupassants fatalism, Riche-
pins protoplasmapoesi. Liksom för att ytter-
mera bestyrka, huru -grundväsentligt gemen-
samma dekadanskynnet och mysticismen äro
för hela denna nyfranska literatur, ha de icke
blott blilvit framstälda indirekt, i sina speci-
ella yttringar, utan jemväl direkt, i silt väsen,
den. förra al Huysmans i des Esseintes! per-
son, den senare af Maupassant i novellen
»Le Yorla».+
Jag kunde: sluta här. Det fins emeller-
tid en punkt, som jag på flera ställen i dessa
essaier vidrört och lofvat komma tillbaka till.
Den synes mig särskildt värd att taga fasta på,
emedan den är af aktnelt intresse här hemma
just nu. Jag menar den hufvudprineip för
konstnärlig alstring och kritik, på skönlitera-
turens såväl som på de bildande konsternas
område, hvilken dessa fyra författare uppstält,
direkt genom sin kritiska verksamhet, indi-
rekt genom sin diktning.
Denna hufvudprincip är den psykologiskt-
artistiska. Den moderna romanen, det mo-
derna dramat, det moderna måleriet, är ett
»Document humains i konstens form. Det
är såsom sådant artisten velat skapa verket;
det är såsom sådant kritiken bör bedöma det.
Hvarje annan synpunkt: den gamla estetiken,
de moraliska lagbuden, den populära smaken,
+ Utkommen efter utarbetandet af min upp-
sats om Guy de Maupassant.
är som ett missvisande sigte på bössan. Kri-
tikern har att uppvisa i konstverket ett all-
mint tidskynne och en säregen konstnärs-
individualitet; intet annat. Någon annan mis-
sion. har han icke. Men hvad jag vill be-
tona, det är, att denna mission just är den
högsta af alla, nemligen den att lära förstå.
Du har kanske inte sinne för dekadans-
literaturens egendomliga slag af skönhet, eller
du kan vara så danad, att du icke är i stånd
att betrakta företeelserna utan att såsom mo-
ralist genast indela dem i kategorierna ondt
och godt. Äfven detta har sina gifna orsa-
ker, hvilka naturnödvändigt resultera såsom
de gjort. Men respekt för en annan kynnes-
läggning, som är lika nödvändigt predesti-
nerad som din, och en annan vy öfver lifvet,
hvilken är lika allsidig eller ensidig som din!
Låt oss njuta fägringen i denna diktning,
hvilken är oss som ett kvinnoansigte, hvari
ådrorna skymta blåa under den sjukligt hvita
huden och i hvars stora ögon med deras
hektiska dödsglans och stumma smärtsamma
fråga vi se återspeglingen af detta lif, som
är oss en enda gåta, hvari det enda säkra
är förgängelsen. Och låt oss handla efter
vår tro: »les etres meurent, les choses men-
rent, tout meurt; mais Part, lui, ne veut pas
et ne doit pas mourir».
Brev frå America.
En ny bevegelse.
Den internationale kvindekongress i
Washington har veret iagttaget med megen
deltagelse af alle kvindebeveegelsens tilhzen-
gersk: arer i den hele kristne civilisations
forskellige lande; herom kan vi ikke tvivle.
I alle disse lande, med [hojst to undtagelser,
er nemlig nu kvindesagen optraadt som en
organisceret Ibeveegelse, med bestemte formnaal
og med valgte eller selvskrevne ledere. Me-
dens: jeg skriver dette, er maaske organisa-
tionen allerede begyndt ogsaa i — de to
antydede undtagelser — Spanien og Por-
tugal.
Anledningen til denne kongress var,
som vi ved, at banebryderne for kvindesa-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
