Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Framåt.
155
de följa de offentliga föreläsningarne och sam-
mankomsterna, den ifver, de utveckla i de all-
varligare studierna, är ett bevis för, att i deras
förstånd försiggår en alstringsprocess, uv hvil-
ken utan tvifvel en ny verld skall uppstå.
Det är denna gryende utveckling af den kyvin-
liga tanken, vi vilja uppmuntra, gifvande kvin-
norna en samlingsplats för allt allvarligt
arbete.
Vi äro öfvyertygade om, att Frankrike icke
skall stå tillbaka i den allmänna rörelse, hvil-
ken socialt omgestaltar alla upplysta nationer.
Öfverallt deltaga kvinnorna i den högre un-
dervisningen; de grunda vetenskapliga för-
eningar, anordnade kongresser, från hvilka de
medföra nya vyer öfver de stora filosofisks
frågor, hvilka skola pånyttföda menskligheten;
öfverallt understödjas de af intelligenta män;
de röna icke längre motstånd annat än af
den delen af samhället, hvilken med afsky
ser på allt, som utvidgas och växer sig stort.
Ett sista ord, afsedt att fastslå den ställ-
ning vi vilja intaga.
Vi vilja i början af värt företag betona,
att denna tidskrift icke är ett organ för en
laga återfordran.
Vi hafva ej rätt att göra någon åter-
fordran på kunskapsområdet, alldenstund ingen
af våra rättigheter der är kränkt. Skolorna
äro öppnade på vid gafvel för oss, professo-
rerna mottaga oss med en utomordentlig väl-
vilja, när de se, att vi hängifva oss åt all-
varligt studium. Vi tro oss icke vara några
offer för orättvisa från deras sida: vi halva
tvärtom emellanåt företrädesrätt.
Å andra sidan, har aldrig någon kvinna
förhindrats från att säga sin tanke om det
närvarande underyvisningssystemet. Visserligen
ha vi svårighet att få våra tankar kända, när de
omkullkasta gamla, föråldrade lärosatser, men
männen gå oss icke desto mindre till mötes.
Det är sant, att några af dem hafva förut-
fattade meningar och fördomar med afseende
på vårt vetande. Detta kommer sig deraf,
att. de icke känna oss. Vi ha dagligen för
våra ögon professorer, hvilka i minsta detal-
jer studerat alla organiska varelser i 4200-
logisk följdriktighet, men hvilka afgjordt
tyckas öfverse, hvad den yarelse — kvinnan
— som tar så stor plats inom menskligheten,
är för något. Låt oss göra oss kända, och
när de få veta vårt värde, skola de uppskatta
oss så som vi förtjena.
Återfordra rättigheter, som icke fråntagas
oss, det vore en orättvisa från vår sida, eme-
dan det vore ett förnekande af redan gjorda
framsteg.
För närvarande deltager kvinnan i de
högre studierna; man motarbetar henne icke
deri, utan hjelper henne att hålla sig uppe
der; de intelligenta männen, långt ifrån att
visa oss det minsta tecken till afundsjuka,
tyckas i stället vara belåtna med att se oss
som. deltagare i deras undervisning.
Vi taga tillfället i akt och tacka dem
härför. Och på tal härom, vilja vi äfven
anmärka, att männen, hvar och en för sig,
äro bättre än man tror. Om man också ofta
har anledning att beskylla dem för retsam-
het, orättvisor, så är detta emedan många af
dem dölja sina goda egenskaper, blott för att
vara i enighet med personer, af hvilka de ej
kunna uppskattas.
Man skulle kunna säga, att männen betrakta
godhet, rättvisa, sinnets ärlighet såsom svag-
heter, hvilka böra wundertryckas, och att de
sätta en slags hederi,att synas sämre än de
äro. Detta är en brist på moraliskt mod,
som ofta hindrar utvecklingen af stora
egenskaper, af hvilka finnas ett frö hos hvarje
man. Se der vår tids verkliga sjukdom. Denna
sjukdom tillhör det kvinnan att bota. Det är
hon, som skall uppresa mannen, när han ned-
böjes, understödja honom, när han försvagas,
visa honom ljuset, när han tviflar, återskänka
honom tron genom kunskapens visshet, entu-
siasmen, genom att visa honom, att ännu fin-
nas stora gerningar att fullborda, dygden, me-
dels en pånyttfödd moral.
Måtte vi genom dylika ansträngningar
återskänka mannen lyckan, han förspillt
eller förlorat i sina ofruktbara strider».
Efter denna inledning af fru C. Renoox
följer äfven af henne en naturvetenskaplig
uppsats: La Force, hvari hon framställer
kraften i hennes olika processer. Häftets öfriga
innehåll är: La Femme. Réserve de Vave-
nir, al. Felix Remo... — Le: Mal de Pott
(these) af fru Profira Conta. — Origine du
mouyvement des femmes aux HEtats-Unis, al
4, Gillanders. — Variétés: Le Congrös
des femmes å Washington. — La Woodite.
— La morale progressive, -— Le baccalauréat,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
