Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
174
Inledende foredrag.
kastede Livets Byrde fra sig — intet uden
Livslede.
I Mai 1885 skriver hun:
— — — jag är till ytterlighet skeptisk, har
alltid varit det och aldrig känt någon »Skuf-
felsex vare sig i vänskap» eller »kärlek.»
Tvärtom: det har händt alt lifvet en eller
annan gång gifvit mig mer än hvad jag gjort
mig räkning på.»
Juni 1885.
— — — jag är så missmodig att jag kunde
gå från hela verlden och begrafva mig i en
håla, och det fast jag kan prata och skratta
HAN JAg Talar SmenmskOrö =S ST de
Ah jag är så trött på lifvet och
ändå, vill jag inte uppge det ännu. — — —
— — — jag vill så gerna vimna menniskor.
Jag är riktigt girig derpå. Jag behöfver an-
dras tillgifvenhet, just derför att jag sjelf har
så litet alt ge; jag är en sådan faltig stac-
kars skeptiker: Inte alls af den sorten som
SET STARS] CNE T) OM ar frn Va a
— — — lifsleden är värre än vanligt och
den hindrar allt arbete. Men bry er inte om
del, det kommer öfver mig periodvis, en till-
fällighet kan väcka mig upp ur dåsigheten,
och jag vet sjell — äfven nu — att jag
skall vakna upp derur: Och då lefver jag
igen.»
Hun: elskede sit Arbejde over Alt, tenkte
ikke paa andet, levede ikke for andet; alt
var for hende Smaaling I Sammanligning der-
med.
Hun skriver derom i September 1885:
»Jag önskar att hela verlden visste hur
jag är, alt jag kunde bli uppfattad sådan jag
är: en arbelsmyra, känslös som de. Erotiken
hör till det förflutna; det närvarande och fram-
tiden är arbete, ingenting annat än arbele
Mai 1886, »— — — jag älskar mitt
arbete så högt och begär ingenting bättre än
all få egna mig helt åt det.»
Efteraaret 1887 udkom en Samling »Folk-
livsbilder» ogsaa oversat paa Dansk. I Lobet
af Vinteren har hun skrevet et Par Skuespil
fierdige. » Teorier» og > Romeos Julie». Det
forste tenkte hun dog ikke paa at lade komme
frem. Hun var ikke tilfreds med det. Sine
literere Efterladenskaber har hun lestamen-
teret Hr. Axel Lundegård sammen med hvem
hun i 1885 skrev skuespillet Final.
2
Tre dage for hendes dod talte jeg med
hende. Hun saa syg og tret ud og sagde
saa underligt tonlost: »Jeg bliver her ikke
lenge.»
For alle hendes Niermeste har det vist
lenge staaetl klart at dette saa smertelige
Ojeblik, Rejsen til det store ubekjendte Hin-
sides, vilde for hende komme pludseligt, men
tungt kommer det dog alle os, der personligt
har staaet hende ner og holdt al hende baade
som Menneske ög som Forfatter, og alle de
Mange, der i hendes unge, friske, oprindelige
Forfatterpersonlighed saa noget stort og geni-
all, og i hendes Digtning saa Realismens
Sandhed i en ny og tiltalende Form.
Hendes Lidelser er nu forbi ög hun har
faaet Ro. Men sely i Doden viste hun sin
sterke, ubojelige Vilje, sin kraftige Karakter,
Hun Jnrwnde ikke leve lenger! Men i
Jrnst Ahlgren hav Skandinavien mistet sin
mest lovende Forfatterinde,
Sofie Horten.
Indledende foredrag,
holdt ved det nordiske kvindesags mode i
Kjobhenhavn den 16:de Juli 1855.
diskussion om »fredssagen som kvin-
SÄ desag». Jeg har fra begyndelsen af
haft en del at indvende imod denne titel:
»fredsagen som kvindesag». Det kunde se
ud, som om det, vi skulde her paa dette
mede, var lig tryllekunstneren for en undrende
miengde at forevise, hvorledes en sag gjores
til. noget andet, end det; den er; "Dette er
jo imidlertid ikke meningen. Meningen med
dette mode er jo at fan stillet og besvaret
det sporgsmaal: Er fredsagen en kvindesag,
en sag, der staar i noje förbindelse med
kvindesagen og en sag at tage op af kvinder,
der arbejder for fremskridt? Det er, för at
indlede en diskussion om dette sporgsmaal,
at jag beder om deres opmerksomhed i nogle
minutter.
En engelsk kvinde, medlem af en fveds-
foreniug, sger et steds omtrent saaledes: En
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
