Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Framåt.
vel. er Dr. Linds harmfulde udbrud »>— aa,
at skände mit hjem, mit navn! Hörer Du
mit navn. Det var häderligt, da Du fik: det
— nu råbes det ud på gader og caféer...
Mit hjem, som jeg har arbejdet for, väret
stolt af — det har Du -odelagt> -— den
gamle vise, men forfatlerindens mening er vel
at ironisere over devisen »>ma femme c’est
mois — Denne ägtemandens chevalereske äres-
identitet med sin mage; at den har sin smukke
side, vide. vi, men sit mest betegnende ud-
tryk når dena dog gennem skinsygen, den pure
egoisme, og den ytrer sig da i en lyst til at
prygle og myrde. hende og alt, hvad som
blot väkker mistanken om at gore ham ene-
herredommet stridig. En lyst man altid fin-
der hos individer, der selv ere de storste
syndere, mod deres hustruer.
Fru Nellys indignation og harme over
sin mands brutalitet er träffende. Uden tvivl
vilde bogen have vundet ved at hun tkhke
havde foörsonet "sig med sin mand; men i
almindelighed mangler kvinden mod til slig
beslutning, og der vil gå lang tid hen, inden
det lykkes at gore hende begribelig, betyd-
ningen og nodvändigheden af dette mod, denne
taktik, for at häve sin stilling, beskytte sin
ret og kräve den aglelse, uden hvilken el
samfund ikke kan bestå.
Ny jord. 14-dags skrift for literatur,
videnskab og kunst.
På redaktionens vegne al Ciwwrl Behrens.
P. Hauberg & Comp: Kbhyn.
Tidskriftet har i det forlobne halvår ud-
viklet sig på en måde som båder det en
lovende fremltid, men med sit omfattende
program og med kräfter som i S. Schandorph,
Drachman, Hoffding, Strindberg, J. O. Bö-
ving-Petersen, V. Vedel, 5. Hansen, Ola
Hansson, C. Behrens, O. Madsen, Knud Ip-
sen, V. Stuckenberg, 5. Claussen, 5. Micha-
élis, o. f£, burde det også kunne prästere
noget godt.
I oversällelse forekomme bidrag af Tol-
stoj, Byron, H. Heine, Swinburne, Guy de
Maupassant, Charles Darwin, Schopenhauer,
Huxley o. fi
For den som ikke har tid eller lejlig-
hed til omfallende literaire studier, vil de
literaire bidrag i dette tidskrift have betyd-
ning. Albert Breinholm.
Fransk litteratur.
Emile: Zola: Ta Terre,
NA snille till att kunna som Zola i »Les
Rougon-Maquarts», inom ramen af en familje-
historia, måla al fresco hela detta Frankrike
vid nittonde seklets solnedgång, hvilket i godt
som ondt betecknar culmen af tidens lif.
I »La terre», den senaste volumen, har
författaren hunnit till bonden. Och som all-
tid har han sett honom i stort, på en gång
diktare: och vetenskapsman har han gripit
hela klassens organism med alla dess subtilaste
rottrådar och så håller han i sin hand hem-
ligheten al ett belt samhällslagers lif och
läggning. Derföre kan han ge oss den fram-
ske bonden så full och hel, så naken och
osminkad, som han gör det, derför är hans
skildring, fast mättad af lokalfärg, så nni-
versel, så allmänmenskligt sann.
Kärleken till jorden är det, som formar
hela samhällsklassen, färgar dess tanke och
känslolif och är drifvande kraften i alla dess
handlingar. Och författaren visar oss denna
kärlek sådan den nyanseror och afskuggar
sig hos alla dess olikartade bondnaturer: från
fader Fonans fåniga, oresonliga begärlighet
och »Styfnackes» djuriskt vilda lystnad till
Hourdequins medvetna lidelse och Jean Ma-
quarts mera sentimentala kärlek; han visar
huru denna alltuppskakande lidelse drifver
dem i brott och elände, föräldrarne mot bar-
nen, syskon och makar i strupen på hvar-
andra.
Och "ingen älskar sin jord med sådan
snål, dolskt svartsjuk lidelse. som slättbon,
det är derföre Zola aftecknar detta följe af
girige bönder mot Beauceslättens vida hori-
sont: »den höga» med sitt skalliga griphuf-
vud, hon som klöf sin dottersons hufvud,
när han i förtviflam reste sig mot hennes
tyranni, fader Fouan, hennes broder, som half-
tokig af snålhet beröfvas det ena efter det
andra af sina egna barn, sist sitt stackars,
eländiga lif. Lise och Frangoise, systrarne, dem
girigheten tänder upp till ursinnigt hat, och
den värste af dem alla, »Styfnacke», djuriskt
vild och girig öfver all måtta. Alla älska
de sin jord som en kvinna, hvilken dräper
för sin »älskogs skull och för hvars skull
mord begås».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
