Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Framåt.
209
alli sedan folkundervisningens ordnande i bör-
jan af 60-talet.
Denna anordning har skett förnämligast
af praktiska skäl, då i ett glest befolkadt och
af otaliga insjöar genomskuret land skoldistrik- |
tens omfång är mycket vidsträckt och de eko-
nomiska resurserna icke ofta medgifvit flera
skolors uppsättande inom samma skolområde.
Och äfven der sådant skett, har man funnit
lämpligast att intaga i hvardera skolan barn
af båda könen.
I allmogeskolan har samuppfostran inträdt
utan motsägelse från något håll. Ja, saken
har försiggått, utan att allmänheten lagt märke
dertill.
likar aldrig sett annat än att gossar och flickor
äro tillsammans i arbete som i lek, skulle
finna anordningen naturlig, var att förutse.
Mera kan man deremot förvåna sig öfver
de s. k. bildades godkännande af samskolan
på landet.
Jag har velat omnämna detta slag af
samskolor derföre att dessa samma i icke så
obetydlig grad bidragit till idéns framgång äfven
i den utsträckning, hvari densamma nu söker
vinna insteg i vårt land. Äfven handelsskolan
Att allmogen sjelf, som bland sina |
och några handtverksskolor äro gemensamma |
för begge könen.
Enligt vid senaste landtdag fattadt beslut,
kommer äfven umniversitetet att nu öppnas
för kvinnor.
Såsom principfråga i vidsträcktare me-
ning väcktes samuppfostringsidén hos: oss i |
början af detta decennium och har i rask fart
ledt till realiserandet af följande privata sam-
skoleföretag.
Hösten 1884 uppsattes i Helsingfors Sven- ||
Det ||
ska Läroverket för gossar och flickor.
begynte med tre klasser, har nu åtta och skall
fortsätta till nio.
Två år senare inrättade en enskild, intres-
serad person en annan samskola i Helsingfors,
som vid nu afslutadt läsår egde 3 klasser och
är ämnad att innefatta 8.
Den tredje svenska skolan, gemensam för
gossar och flickor, är stationerad i Kuopio och
ombildad till samskola af ett privat gosslyceum.
Vidare hafva vi i Helsingfors den Finska |
Samskolan, uppsalt 1886 med en klass och
från och med nästa höst arbetande med tre.
Alla dessa fyra läroverk afse att leda upp
till universitetet, några med 8-, andra med
I-årig undervisningskurs, hvilken till planen i
bufvudsak närma sig reallyceernas.
Dessa läroverk hafva också det gemen-
| |
samt, all de uppkommit och underhållas helt
| och hålles af medborgares och medborgarin-
nors intresse och den enskilda företagsam-
heten. Statsstyrelsens roll har ända till senaste
tid varit blott åskådarens, som med misstänk-
samma eller tviflande blickar följer sakens ut-
veckling. Detta bör dock icke förvåna någon;
vi veta alla, att styrelserna i allmänhet repre-
sentera icke den närvarande, utan en förgången
tids åsigter och idéer, och att det icke är mak-
ten och styrelserna som gå i spetsen för eller
| leda reformerna. Det är först sedan en tanke
visat sig nog mäktig alt bryta sig bana hos
ett folk, man kan hoppas, att statsmakten skall
vända sin uppmärksamhet deråt och möjligen
låna sitt materiella understöd åt realiserandet
af densamma.
Uti vårt lands förhållanden är ett sådant
understöd likväl nödvändigt för att ett läro-
| verk skall kunna ega ekonomiskt bestånd. Stats-
| skolorna, som underhållas med allmänna me-
del, hafva mycket låga elevafgifter och såle-
des kunna de privata läroverken icke heller
| taga höga afgifter, hvaraf följer, att inga sko-
| lor i vårt land kunna underhållas endast med
skolafgifterna — allraminst nu för tiden, då all-
mänhetens fordringar på yttre bekvämligheter
och komfort äro i jemt stigande, då ingeniörer,
läkare och fackmän af olika slag måste anlitas,
blott för att eleverna må sitta bekvämt i sina
stolar.
|| Då jag talar om nödvändigheten af sty-
|
relsens materiella understöd, menar jag inga-
lunda, att samskoleidén dermed skulle hafva
vunnit den afgörande segern, lika litet som å
andra sidan saken behöfver falla derigenom alt
staten undandrager densamma sitt ekonomiska
bistånd. "Visst ickel Denna saks seger eller
| nederlag har mycket djupare orsaker, än så.
Från motståndets sida, der man först på
senaste tid gifvit offentlighet åt sina satser,
| framhåller man, att yrkandet på samuppfostran
blott är ofterhärmningslusta, alt derföre att de
| hafva samskolor i Amerika, vilja vi hafva så-
dana här. En annan gång upprepas det gamla
|| talet om svallvågor och dyningar från de stora
kulturländerna, och att man yrkar på reformer,
blott för att iakttaga ett mod, för alt följa
strömmen åt. Dessa påståenden innebära så-
ledes intet annat än alt arbetet för samupp-
uppfostran icke skulle hafva utgått från någol
af våra egna förhållanden framkalladt behof,
utan af ytliga bevekelsegrunder.
Att tro så är en stor villfarelse. Också
hafva de missräknat sig, dessa som trott sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
