Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
210
Det nordiska kvinnesaksmötet i Köpenhamn 1888.
kunna med dylika argument kväfva den på-
begynta rörelsen för samskolan. |
Tanken på denna har hos oss likasom
annorstädes sin grund i ett sedligt kraf, som |
helt enkelt utgår från befintliga missförhållan:
den och menniskoandens behof att gå framåt,
alt blifva bättre.
Den gamla skolan, separatskolan — ut- |
trycket för den gamla tidens uppfattningar och |
åskådningar -— separatskolan, måste ovilkor- |
ligen anses hafva sin dryga andel uti ska- |
pandet af det tillstånd af sedlig och samhäl- |
lelig olikstäldhet emellan könen, som vår tid |
framvisar. Tiden medgifver det ej och det be-
höfves icke heller uti denna upplysta församling
alt vidröra detaljer.
all få nämna en enda sak. Hafva vi icke alla
sett, huru detta särskiljande af könen vid upp-
fostran leder” menniskorna till att icke förstå
hvarandra, till att icke anse hvarandra för
jemnbördiga, till att icke kunna gå ihop i ar-
bete och intressen, någonting, som ändå är
det vigtigaste vilkoret för lycka och utveck-
ling. . Detta, likasom allt annat, som samman-
hänger med separatskolesystemet, är likaså
förefintligt i Finland som annorstädes, och då
man hos oss verkar för könens uppfostran i
samma skolor, är det således icke för att efter-
härma Amerika eller andra nationer, utan det
är derföre, alt man anser det nyttigt för oss
sjelfva. Samarbete i skolan -förer till sarå-
arbete i lifvet.
Men när vi genom samskolan vilja åter-
inleda uppfostran i de naturliga spåren, höja
teologerna ex professo sin röst och åberopa
sig på Skaparen, samt vilja skrämma allmän-
heten från alltsammans med att säga, att Gud
från begynnelsen förkastat samskolan. På ett
officielt rektorsmöte sista sommaren blef sam-
skolefrågan dryftad, och meningarne utföllo i
allmänhet gynsammare för idén än man vågat
hoppas, isynnerhet som man visste, att det huf-
vudsakligen var den gamla skolans män, som |
Emellertid fick man då |
der sammanträdde:
Jag utbeder mig blott |
bekant vorden biskop, att Guds vilja vore den,
att just under den tiden måste gossar och flickor
vara åtskilda, då de besöka samskolan. Denna
sats har naturligtvis funnit genklang i vida
kretsar, men’jag tror ändå icke att densamma
mycket skadat samskoleidén, eller att den skulle
behöfva någon vedérläggning.
Deremot har diskussionen allvarligt och
med framstälda skäl å båda sidor rört sig om
tvenne andra punkter, nämligen dessa, huruvida
ungdomen skulle taga skada till sin moraliska
och” flickorna särskildt till sin fysiska helsa, ge-
nom att undervisas i samma skola och följa med
| samma lärokurser. Det är naturligtvis endast
| framtiden förunnadt att gifva ett svar på dessa
första gången höra, att skolorna ju redan förden-
skull måste vara särskilda för gossar och flickor, |
alt: Gud skapat menniskorna i två kön. Ta-
laren nämnde icke, om Gud hade utsträckt |
detta förbud äfven till folkskolorna, handels-
skolorna, industriskolorna, söndagsskolorna och
skriftskolorna, men att det gällde alla s. k. ele-
mentarskolor och lyceer, det skulle vara gifvet.
Samma sats dök åter upp vid den nyss
afslutade landtdagen, visserligen något redu-
cerad. Der yttrades nämligen af en mycket
frågor, som af båda parterna måste gillas.
Svårare blir det deremot alt vinna enig-
het uti en tredje punkt, der de olika menin-
garna. dikteras af en från hvarandra helt och
hållet skild verldsåskådning. Jag menar det
påståendet af motståndarne, att förberedelse-
läroverken för wuniversitetetet vore till för att
uppfostra tjenstemän, att kvinnorna icke skola
blifva tjenstemän och att de följaktligen icke
borde få njuta undervisning tillsammans med
männen. Härtill hatva reformens målsmän sva-
rat med att påminna motståndarne om, hvad
dessa samma förut sjelfva velat framhålla, det
nämligen, att förberedelseläroverken till univer-
sitetet ingalunda äro till för att utbilda åt na-
tionen tjenstemän, för att tjena byråkratin,
utan för att meddela allmän medborgerlig bild-
ning, någonting som qvinnan är berättigad till
likaså väl som mannen, och hvarigenom hon
tjenar nationen likasom han. Dessutom yrka
| vi icke heller på, — ja, önska det icke ens
— alt nuvarande gosslyceer i en handvänd-
ning skola omorganiseras till samskolor, utan
| hvad vi nu begära, är, att ett antal samskolor
må underhållas.
Att frågan skulle blifva en landtdagsfråga
redan denna gång, var för öfrigt oväntadt,
äfven för samskolevännerna. Det hände sig
nämligen, att allmänna besvärsutskottet uti sitt
till ständerna inlemnade allmänna skolbetän-
kande, hade en kläm, der det föreslår, att stän-
derna ville petitionera derom, att äfven flickor
finge intagas uti två- och fyrklassiga elemen-
tarskolor i sådana städer, 1:0) der det icke
finnes flickskolor och för 2:0) derom, att’kej-
serliga kungörelsen af 1884, som angår sub-
vention åt privatskolor, måtte ändras derhän,
att äfven samskolorna kunde komma i åtnju-
tände af statsbidrag.
När betänkandet blef kändt, väckte denna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
