Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Framåt.
225
tribune», gripit till ordet, i det han riktar ett
skarpt angrepp mot de ofria åsigterna hos en
del af socialisterna. Uppsatsen, hviken säker-
ligen kommer alt framkalla åtskilliga svaro-
mål, förtjenar på grund af sin bevisförning
och slutledning utan tvifvel Framåts läsarinnors
uppmärksamhet.
Den bemälde artikeln lyder:
Det nordamerikanska territoriet Wyoming är från
olika synpunkter sedt ett af de mest framskridna
land. Så t ex eger kvinnan der — till de tyskas
och andra kälkborgares förskräckelse — rösträtt
ända sedan 1867. För icke länge sedan fattade
den lagstiftande makten i denna >kvinnostat> ett
beslut, hvilket visade, huru mycket förnuftigare
kvinnornas ställning och hvad dem som: rätt till:
kommer: bedömes, då kvinnorna sjelfva, likstälda
med männen, deltaga i fattandet af beslut, än då
männen i egenkär sjelfklokhet ensamma vilja be-
stämma.
I Europa herrska — märkligt nog till och med
inom det längst hunna framstegspartiet, nämligen
inom det socialdemokratiska arbetarepartiet, hvilket
utgår från, att det skall vara >»likställighet> för
allt, hvad menniska heler — besynnerliga menings-
skiljaktigheter angående frågan om kvinnoarbetet.
Icke så få af de män, hvilka annars äro. fyr och
flamma, då det gäller att inskrida för frihet, lik-
ställighet och oinskränkt utveckling på alla områ-
den, ställa sig gent emot värt kvinliga yrkesarbetes
missförhållanden bättre än de värsta kristligt-germa-
niska reaktionärer, hvilka förbjuda kvinnan hvarje
sjelfständigt yrkesarbele och uteslutande hänvisa
henne till hemmet, »dit hon hör.»
Härmed, det är klart, skulle kvinnan återigen
råka i fullständigt hushållsberoende till: mannen,
hvarur hon genom yrkesarbete till en viss grad |
börjat lösgöra sig.
Andra gå icke så långt, men vilja dock på lag-
stiftningens vägs få kvinnan fördrifven från så
många yrkesgrenar som: möjligt, i det de utgå från,
alt kvinnans helsa och sedlighet icke kunna låta
förena sig med mångfaldiga arbeten.
Förbudet från helsosynpunkt kan man visser-
ligen så långt godkänna som det rör något visst
arbete, hvilket visar sig vara betydligt skadligare
för den kvinliga än för den manliga organismen.
Deremot är sedlighetsbetänkandet, rakt ut sagdt,
ren uråldrig kälkborgerlighet, som menar, alt det
gifves två slags sedlighet för de båda könen, och
att den kvinliga sedligheten skulle såras af saker,
som. den manliga godt kan tåla vid.
Den enda riktiga lösningen af frågan om kvin-
noarbelet — emedan den hvilar på socialismens
och likställighetens grund — har nu lagstiftningen
i Wyoming funnit. Hon har visserligen icke gjort
en ny upptäckt, ty del är ingen annan lösning af
frågan än den hvarje konsekvent socialist lägger
sig ut för. Lavstiftningen i Wyoming har nämli-
gen beslutat, all kvinnorna icke må aftönas lägre
än männen.
Denna grundsats, allmäntgenomförd, skall åstad-
komma ekonomisk och social jemvigt i afseende
på kvinnoarbetet, dervid å ena sidan fullkomligt
skyddande kvinnans ovedersägliga sjelfbestämmelse-
och oafhängighelsrätt och å andra sidan allmän-
| förd i
hetens intresse. Ty så snart som lönegifvarne äro
lagligt tvungne atv aflöna båda könen lika, skola
de blott behålla kvinnorna som sina arbeterskor,
då de göra jemngodt eller bältre arbele än män-
nen, hvarigenom den nu herrskande låga beve-
kelsegrunden att använda kvinnor för deras billig-
hets skull, samt följden häraf, kvinnoarbetets för-
derfliga tryck på männens löner, nedtryckande ar-
betarnes lifsuppehälle i allmänhet, fölle bort af sig
sjelf. d
Pen socialistiske arbetarens fordring med alse-
ende på kvinnoarbelel bör derföre ovilkorligt lyda
sålunda: Full likstållighet för båda könen. För
samma arbete samma aftöning för kvinna som
man!
Kurt.
FIA
ARN
Det nordiska kvinnosaksmötet
i Köpenhamn
den 14, 15 och 16 Juli 1888.
(Forts. fr. föreg. n:r).
fDedaktör Borg (Helsingborg) meddelade,
| alt samundervisningen i Sverige såväl
som i det öfriga Norden var genom-
almogeskolan och vid universitetet.
Dessutom funnes i Sverige en del privata
skolor med samundervisning. Allmänna opi-
nionen var för saken; dock hade de försök,
som gjorts inom riksdagen att få kvinnor till
högre lärarebefattningar, misslyckats.
De kvinliga arbetarnes ställning.
Diskussionen häröfver inleddes af hr P.
Knudsen. De fattigaste i samfundet hade
man i allmänhet så liten kännedom om, att
det vore en glädje att få lemna bidrag till
att få deras ställning känd. Det bästa med-
let för att lära känna samfundet är statistiken.
Den är tråkig, "men om man bjuder till att
göra sig riktigt förtrolig med dess sifferspråk,
har hon likvisst sitt intresse. Emellertid voro
de sifferuppgifter, som här kunde lemnas; myc-
ket bristfälliga, hvilket kom sig deraf, att de
fatliga ej gerna lemna besked. Ar 1882 vi-
sade statistiken en siffra af blott 5,806 kvinliga
arbetare i Köpenhamn, 188413,095,nu35,000;
deraf 17,000 ogifta kvinliga arbetare förutom
tjenstflickorna. Afvenledes, då man vill ha
reda på förvärfsgrenar, visa de kvinliga arbe-
tarne stor skygghet. D:r I. L. Brandes har
sökt upplysning om de kvinliga arbetarnes
ställning. Det första i ögonen fallande är,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
