Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
236
Kvinnofrågan och sedlighet.
sociala fundament. Förut (under vildheten
och barbariet) hade könsdriftens tillfredsstäl-
lande och slägtets fortplantning varit äkten-
skapenas enda uppgift. Med privategendomen
och civilisationen fick äktenskapet ytterligare
en uppgift, hvilken snart fullständigt bestämde
äktenskapets karaktär (d. v. s. kvinnans ställ-
ning och sedlighetsideerna) — nämligen al-
strandet af »legitima» barn, afkomlingar, som
fadern kunde förvärfva sin egendom åt, i den
vissheten att de voro hans egna: Ur denna
källa sprungo alla de (könslifvet angående)
sedliga ideer, som ständigt karaktäriserat ci-
vilisationen, och som oi så väl känna från
vår uppfostran och vår omgifning.
Namnet monogami motsvarar på intet sätt
civilisationsäktenskapets ideologiska karaktär.
Historieforskningen, så väl som en kritisk
iakttagelse af de bland oss gängse och be-
slämmande !) sedliga ideerna bevisa detta på
följande sätt: i och med civilisationen bilda
kvinnorna i sitt förhållande till könslifvet två
grupper: familjekvinnor och hetärer (eller pro-
stituerade); civilisationen alstrar med andra
ord två, samtidigt "bestående och hvarandra
kompletterande former af det för epoken egen-
domliga äktenskapet: det legitima äktenska-
pet (med uppgift att alstra legitima barn, hva-
dan de hit hörande kvinnorna — familjekvin-
norna — af de sedliga ideerna åläggas kysk-
het, så länge de äro ogifta och trohet i äkten-
skapet) samt det illegitima äktenskapet (med
uppgift. att tillfredsställa mannens könsdrift,
innan hans ekonomi tillstädjer honom taga
legitim hustru, samt äfoen med uppgift att
tillfredsställa mannens könsdrift, i fall han
aldrig älskat sin legitima maka — utan blott
tagit henne af ekonomisk hänsyn — eller om
han tröttnat vid henne; de hithörande kvin-
norna — hetärerna, mätresserna, de prosti-
tuerade — åläggas af de sedliga ideerna, hvar-
ken kyskhet eller trohet). I olikhet med vild-
heten och barbariet, som blott visste af en
sexuel morallag, lika bindande för båda kö-
nen — har civilisationsäktenskapet två grup-
per af sedliga ideer: en för familjekvinnor
(af förut i kulturhistorien okänd asketisk (!)
och frihetsfiendtlig stränghet) samt en för hetä-
rerna och alla männen.
Denna för alla välbekanta egendomlighet i
civilisationens könsmoral påstår jag icke kunna
på något annat sätt logiskt förklaras än, som
?) Obs. hvad jag här nedan anmärker om hyck-
leriet i civilisationen! »
ofvan antydt, med härledning ur privategen-
domen och behofvet af förvärfning på fäder-
net. Vi erkänna, att förgångna tiders sedlig-
hetsideer måste alstrats af dessa tiders eko-
nomiska och äktenskapliga förhållanden —
om vi nu sökte skapa elt undantag för vår
egen tid, gjorde vi oss skyldiga till ett logiskt
saltomortale, som stälde oss på samma intel-
lektuella nivå som busehmän — för att ej
tala om, att vi då, med orimlig fördomsfull-
het, måste sluta ögonen för millioner, oss om-
gifvande och sig oss dagligen påträngande
fakta.
Jag har sålunda hittills i denna skizz sökt,
för det första, påpeka äktenskapsformernas af-
hängighet af de socialekonomiska formerna
samt, för det andra, sedlighetsideernas af-
hängighet af äktenskapsformerna. Samtycker
man till mina åsigter, följer nu af sig själft
den konsekvensen, att sedlighetsideerna såle-
des ytterst äro afhängiga af de socialekono-
miska förhållendena. Hvaraf åter följer, att
hvarje diskussion af får tids kvinno- och sed-
lighetsfrågor, hvilken ej tager tillbörlig hän-
syn till vår tids sociala fråga, är i det när-
maste ofruktbar och lika med nonsens.
Med denna grundval kan jag nu öfvergå
till att undersöka, hvilka af våra dagars sed-
lighetsideer och kvinnotrågan angående ideer,
som äro att betrakta såsom falska (fördomar)
och hvilka såsom sanna (moderna).
Det mest utmärkande draget för våra dagars
sexuella idélif är ett vidrigt hyckleri, som har
sin rot i den ofvan belysta tvåsidiga moralen
och i en supernaturalistisk-asketisk religion.
Den för familjekvinnorna gällande moralen är
samhällets officiella och af religionen helgade
moral, under det hetärismens (mätressväsen-
dets, prostitutionens) sexuella ideer frånkän-
nas namn och värdighet af moral, af religio-
nen lifligt fördömes, af samhället sedesamt
desavoueras — hvilket, som erfarenheter från
alla civiliserade länder lärt, likväl icke hindrar
dessa senare ideer från att i praktiken finna
en omfattande och aldrig hämmad tillämpning
samt att trycka sin outplånliga (i det bestå-
ende samhället outplånliga) stämpel på vårt
samhälleliga lif. Med oerhörd lifskraft fort-
far den, offentligt städse skenheligt fördömda,
men 1 tysthet alltid för oumbärlig erkända
prostitutionen att blomstra och bevisar sig
därigenom vara en nödvändig beståndsdel af
civilisationens äktenskap. ..:.- äfven om sam-
hället icke, som nu är fallet, erkänt detta,
genom att mångenstädes göra prostitutionen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
