Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
92
’THE MAY ANNIVEÉSARIES",
Arbetarefrågan afhandlas ock i särskilda föreningar. Icke
endast Internationale har sina filialer, der finnas äfven andra
sjelfständiga arbetareföreningar med mer eller mindre socialistiska
tendenser. Det måste emellertid ihågkommas, att det endast är i
några af de östliga staterna, som det kan talas om en
arbetarefråga i samma mening som i Europa.
Utom de olika här antydda frågorna erhålla också frågan
om genomförandet af race-likhets-principen i södern, den indianska
frågan, den kinesiska frågan och flera andra sin särskilda behandling.
Det gäller emellertid i temligen allmänt omfång, att den, som
intresserar sig för en af dessa frågor, äfven befattar sig med
de andra, så att den, som är en qvinnorättigheternas man, ofta
tillika är en måttlighetsman och alltid indianvän och fredsvän.
De olika föreningarna helga derför också gerna sina intressen åt
en eller flera af de andra frågorna.
I synnerhet gäller detta om "the Reform League1’, som söker
att samla all ombildande och reformerande verksamhet under
sin gemensamma fana.
"Reform League" är en omedelbar fortsättning af det stora
"American Anti-Slavery Society", hvars fortsatta verksamhet, sedan
kriget genomfört dess princip och författningen adopterat
"slaf-varna" som fria medborgare, icke längre var svarande mot tiden.
Sällskapet höll sin "afslutnings och minnessammankomst" 1870 och
lefde ånyo upp den följande dagen, hufvudsakligen med samma
krafter som "Reform League".
Den indrager under sitt område qvinnans rättigheter, d. v. s.
hennes politiska rättigheter, måttlighets-agitationen,
arbetare-rättigheterna, förbud mot utskänkning af rusgifvande drycker,
fredsvänlighet, qväkarpolitik mot indianerna o. s. v., men i
spetsen för sitt program har den, trogen sitt ursprung, uppställt att
verka för förhållandena i Södern. Den håller fast vid, att man
i Södern ej har uppnått något verkligt fredstillstånd. Der finnes
ännu beständigt bland de hvita en i hög grad bitter och hatfull
stämning mot den färgade befolkningen. Under namnet Ku-Klux
har der organiserats ett vidt utgrenadt, hemligt sällskap, hvars
uppgift det är att icke blott göra vistelsen i Södern outhärdlig
för hela det band af äfventyrare från Norden, som strömmat dit
efter kriget och som söka icke blott att göra sin lycka genom
alla möjliga medel både i högre och lägre samhällsställningar, utan
äfven att fortsätta den gamla striden emot abolitionisterna, hvilka
"demokraterna" i Södern alltid tro sig återfinna i "republikanerna."
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
