Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
AMERIKAS SAMHÄLLS ANDA. 145
/
dem, och, om de äfven der bilda för hög råge, lägga dem ned
på gatan vid foten af lådorna. Man vet, att om en vindstöt
skulle komma och blåsa ned ett par bref, så skulle de
förbigående draga försorg om, att brefven åter kommo på sin plats.
I det hela taget synes en stark känsla af inbördes
solidaritet hafva utvecklat sig hos amerikanarna, en hög grad af
■den rätta samhällsandan, som icke nog kan uppskattas i vår,
individualismens, tidsålder. Af yttre kännetecken härpå har man
allaredan tillräckligt i den mångfald af offentliga anstalter, som
finnas rundtomkring. Man sliter och släpar dag ut och dag
in för att förtjena penningar, och man fortfar dermed. Det
är icke här som i Frankrike, der det sträfsamma och idoga
folkets ekonomiska ideal i sjelfva verket är att förtjena så mycket
penningar, att man kan lefva utan att göra något; att blifva
rentier, det är der drömmen. På det sättet är det icke i Amerika.
Har man inga penningar, så vill man förtjena litet, har man
förtjent litet, så vill man hafva mera, och så fortsätter man,
tills man dör.
Blir en amerikanare ruinerad, tager han sig icke heller
så nära af olyckan, som den skulle göra, hvilken såge hela sin
framtid förderfvad. Han börjar strax på nytt, arbeta skulle han
ju hafva gjort i alla fall.
Men dessa menniskor, som på detta sätt helt och hållet
uppgå i materiella arbeten, älska icke penningen så, som man
måhända kunde föreställa sig; det finnes kanhända intet ställe
i verlden, der man så litet håller på sina penningar och i
synnerhet der det skänkes bort så mycket som i Amerika, och
der man så frikostigt tänker på sina medmenniskor.
Förf. tillbringade en dag hos en bekant, hvilkens landtställe
ligger ett tiotal mil från New-York. Bland traktens
märkvärdigheter fanns der äfven ett, för en liten landskommun ovanligt
vackert och väl inrättadt, uppfostringshus för föräldralösa barn,
hvilken anstalt nyligen blifvit färdig. Uttalade man sin förundran
öfver, att en, om också mycket välmående, dock så liten kommun
kunnat undvara medel till en sådan stiftelse och åtaga sig utgifterna
för att hålla den i gång, fick man till svar: "Åh, det har ingen
nöd, penningarna komma nog, hade vi bara barnen." —
"Barnen?" — "Ja, nu då huset är färdigt, hafva vi måst låna barn
från de andra kommunerna; sjelfva hade vi blott tre, som vi
kunde få in." Naturligtvis funnos flera än tre föräldralösa barn
inom kommunen; men alla de andra hade kommit till slägtingar
Topsöe, Från Amerika. 10
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
