Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
170
PÄ KAPITOLIUM.
Stilen i sådana scener kan bäst framställas genom återgifvandet
af en utaf dem efter det stenografiska referatet.
Det var på kongressens sista dag och man hade mycket
brådtom, oaktadt man hade börjat på morgonen. Den vigtiga
Ku-Klux-billen, som gaf regeringen särskild myndighet att kufva
de skamliga våldsgerningar, som i de fordna slafstaterna ständigt
egde rum mot folk, som tillhörde den "republikanska" sidan,
skulle expedieras, och efter denna återstodo ännu åtskilliga andra
saker att afgöra.
Då man ändtligen fått dessa undanstökade och, just som
senaten valt en komité af tre ledamöter, som skulle underrätta
presidenten om, att huset var färdigt att ajournera sig, begärde
general Butter ordet för att afgifva en personlig förklaring i
anledning af en sammanstötning, som han, enligt hvad huset väl
visste, hade haft med senator Davis. Butler fick ordet, oaktadt
ett par ledamöter yttrade sig deremot. Grunden, hvarför man
icke ville lemna honom ordet, var, efter hvad som sades, icke
endast den, att Butler är en af alla partier lika litet omtyckt
person, utan äfven den, att man på förhand ogillade, att han
först nu i kongressens sista timme, då Davis icke kunde komma
i tillfälle att svara, afgaf en "förklaring", som han haft tillfälle
att afgifva förut. Den omtalade sammanstötningen var nämligen
åtskilliga dagar gammal. Butler, som är ledamot af
representanternas hus för Massachusetts, hade en dag, såsom tillåtet är,
under senatens sammankomst gått in i dennas sal och satt sig
ner för att samtala om en sak med en senator. Den omtalade
Davis, en bitter personlig ovän till Butler, hade fått ordet och i
sitt tal berättat fäkta, som förmenades vara obehagliga för Butler.
Denne tog emellertid saken mycket lugnt, satte sig tyst bredvid
Davis och endast fixerade honom medan han höll sitt tal. Detta
retade först senatorn och hotade slutligen att rent af förvirra honom;
vreden öfverväldigade honom nu och ett temligen
oparlamentariskt, halfhögt: "Hvad glor du på, förb— slyngel" slapp i
förbigående fram öfver hans läppar. Den fordne generalen och
nuvarande sakföraren tog emellertid äfven detta fullkomligt lugnt;
men ett par dagar derefter sökte han att i representanternas
hus vara högst försmädlig mot Davis, utan att dock inlåta sig
på dennes injurier i senaten. Detta gömde han, som sagdt är,
till sista dagens sista timme. Han uppgjorde då fullständigt
sin räkning med Davis, i det han genomgick deras
sammanträffande från krigstiden och påminde om, huru Lincoln den gången
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
